Sverige hade egen vattenbombare - i Nyköping

Kustbevakningen i Skavsta hade ett likadant vattenbombningsflygplan som de utländska som nu undsätter de västmanländska skogarna. Det kom till användning flera gånger och hade snabbt kunnat få skogsbranden i Västmanland under kontroll - om det fått vara kvar på Skavsta, och Sverige.

7 augusti 2014 07:17

På försommaren 1995 anlände det skopande flygplanet, kallat Skopan, till Kustbevakningens flygbas på Skavsta. Det ingick i ett uppdrag som Rådet för räddningstjänst givit till Räddningsverket, nuvarande Myndigheten för samhällskydd och beredskap, där de skulle utreda förutsättningarna för ett vattenbombombarflygplan vid skogsbrandssläckning i Sverige.

Två modeller av flygplanet användes under en tvåårsperiod och efter detta redovisade Kustbevakningen resultatet i en rapport.

Skopan, vattenbombarflygplanet, fick mycket beröm och fördelarna med att använda det vid skogsbrandsläcknig lyftes fram av Kustbevakningen själva. Dessutom av räddningsledare som fått använda det vid olika skogsbränder som härjade i Sverige under den tiden, 1995 till 1996. Ett exempel är från en cirka tre hektar stor skogsbrand i Kramfors i juni 1995:

– När man får se vilken slagkraft Skopan tillför så får man hoppas att den är här för att stanna. Skulle vi inte ha haft detta alternativ med det väder och vindar som rådde här så har vi fått trefaldiga personalstyrkan och släcktiden hade blivit oändligt mycket längre, berättade räddningsledare Stig Olsson i rapporten om Skopan. Vid tillfället för släckningen var det liksom vid den nuvarande branden i Västmanland, mycket torrt i marken.

Då säsongen för skogsbränder i Sverige är kort, insåg man att flygplanet måste kunna användas till mer än släckning av skogsbränder för att göra tillräcklig nytta. Kustbevakningen i Nyköping utvecklade därför planet så att det kunde användas mångsidigt i deras verksamhet. Bland annat för sökande efter saknade personer till sjöss, ytterligare räddningsinsatser till sjöss samt oljebekämpning. En större dörr på planet sattes in så att en gummibåt kunde fraktas in och ut genom den. Tillverkaren tog till sig den designen och började tillverka sådana plan, som senare såldes till bland annat Grekland. 

Efter testperioden med Skopan, lämnade Kustbevakningen tillsammans med Räddningsverket in en rapport till bland annat regeringen.

– I rapporten kom vi fram till att vi som myndighet kunde se ett mycket positivt resultat, säger Ronnie Willman, chef för kustbevakningsflyget.

Skopan hade kunnat vara till mycket hjälp. Bland annat hade den stora skogsbranden i Sala kunnat kontrolleras i ett tidigt skede, om Sverige haft tillgång till ett eget vattenbombarplan.

– Det hade varit en snabb och hög tillgänglighet, så att man kunnat göra en snabb insats, sa att branden inte hade tagit sådana proportioner som den nu gjort. Man hade kunnat sätta in funktionen med vattenbombarplan väldigt tidigt. Jag tror att det hade hjälpt väldigt mycket i början av branden, säger Ronnie Willman.

Hela processen som nu ägt rum, då Sverige måste ansöka om hjälp från andra länder, hade kunnat hoppats över.

– Vi är på plats med de plan vi har i dag och hjälper till. De ringde från Västmanland på måndag morgon, och en och en halv timme senare var våra plan på plats. Likadant hade det kunnat vara med en vattenbombare, om vi haft en, säger Ronnie Willman.

Även från politiskt håll har det nu under den pågående kaosbranden, påtalats att Sverige borde ha ett eget vattenbombarflygplan.

– Sverige på sikt kanske bör ha egna plan till vattenbombning i stället för att det tar lång tid att hyra in från andra länder, sa Åsa Romson (MP) i Dagens Nyheter som publicerades den 6 augusti.

Ett nödvändigt flygplan - som Sverige kunnat ha, om rapporten från testperioden med Skopan 1995 och 1996, hade tagits på allvar.

– Jag tycker det är synd att man inte tog chansen då. Vi gjorde ett test under två års tid och det var ett mycket positivt resultat. Det var synd man inte tog chansen att investera i ett att utveckla och använda, säger Ronnie Willman.

Vattenbombaren i Nyköping hade också varit ekonomiskt lönsam på lång sikt, visar rapporten. År 1994 kostade skogsbränderna Sverige 46 miljoner kronor. Den reducerade kostnaden uppskattades, om ett vattenbombarplan funnits, till mellan 16 och 27 miljoner kronor. Det enligt siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram specifikt för rapporten.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!