Rami Elias hänvisar till den läkare som började med operationerna.
– Eftersom han tjänstgjort en liten del även hos oss drogs vi in i detta. Jag som verksamhetsansvarig hade svårt att överblicka de indikationer han gick på. Han var ändå den duktigaste höftartroskopisten i Sverige då.
Men ni fortsatte med CAM/pincer trots detta?– Det var väldigt svårt för oss att bestämma hur vi skulle göra. Nummer ett så vill vi inte riskera patienternas hälsa. Nummer två så är vi till hundra procent beroende av ett gott rykte, att folk litar på att vi tar hand om våra patienter. Vi bjöd in IVO (Inspektionen för vård och omsorg, reds. anm.) i ett tidigt skede, när ingreppen kom under luppen, för att diskutera hur vi skulle gå vidare.
Rami Elias säger att kliniken blev mer restriktiv med höftartroskopier efter det.
– Vi var mer informativa gentemot patienterna: Det här är under granskning och måste ses som en sista utväg.
Informerade ni patienterna om riskerna?– Jag har ju fått kritik för att vi inte varit informativa. Det tar jag till mig. Problemet är att vi är två som handlägger patienterna, jag och sjukgymnasten. När den ena glömmer att informera tar den andra upp tråden. Det kan också vara så att vi informerat och patienterna har glömt det. Vi har pratat om att informera skriftligt och låta patienterna skriva under – men då är man där och tummar på förtroendet mellan doktor och patient.
Många säger att det gått väldigt snabbt mellan första besök och operation och att ni föreslog ingrepp även på den andra höften.– Ja, både i Göteborg, där man först började med artroskopierna, och i Västerås, där jag är upplärd, fanns ofta fynden bilateralt, alltså på båda sidorna. Numera opererar varken Göteborg, Uppsala eller Stockholm på båda sidorna. Det gör man däremot utomlands.
Många av patienterna säger att ni varit omöjliga att få tag på så fort operationen genomförts.– Det är väldigt beklagligt. Vi har hyfsat med telefontider och det går alltid att nå oss per mejl. Jag tror vi är mer tillgängliga än de flesta andra. Men vi är ödmjuka inför kritiken.
Enligt LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) härrör merparten av vårdskadorna från Mellansverige, från Eskilstuna, Västerås och Uppsala. Hur ser du på det?– Den läkare som började med operationerna har varit i centrum för det här, men man kan inte försvara sig genom att peka på andra. Man måste också granska de indikationer vi alla opererat på. Verksamheten i Göteborg har inte heller varit komplikationsfri.
Men ni har även nöjda höftartroskopipatienter?– Ja, vi har opererat cirka 400 patienter och de allra flesta är nöjda. Vi ville veta mer om utfallet och ställde samman statistik för att få grepp om vad som är acceptabelt.
Hur den statistiken ser ut har dock Rami Elias inte kunnat visa på ett begripligt sätt. Men han säger att han fortfarande får samtal från patienter som beklagar att höftartroskopierna upphört.
– Vi kommer inte att återuppta dem. De har fått en alltför negativ klang.
Men ni fortsatte tills landstinget sade upp avtalet.– Beslutet baserades på en dialog mellan mig och landstinget. Det handlar inte om att någon går in och bestämmer. Landstinget vill känna trygghet i att vi levererar bra vård. Och vi kan inte med gott samvete utföra sådant som uppdragsgivaren inte känner sig bekväm med.
Varför har ni inte gjort någon lex Maria-anmälan?– För att omfattningen inte alls varit lika stor här som på Elisabethsjukhuset. Procentuellt sett är en mycket liten del av patienterna missnöjda med sina operationer.
Under tisdagen kom beskedet att en läkare får en treårig prövotid för att ha skadat ett stort antal patienter, rapporterar SVT Uppsala. Beslutet är taget av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).