"Två personer knutna till Mälarsjukhusets njurmottagning har som första njurpatienter i landet fått barnnjurar inopererade, och man har kunnat se hur de små njurarna anpassat sig efter sin nya kropp och vuxit sig större. Det är unikt, och framforskat av en läkare i Västerås", berättar transplantationssjuksköterska Marina Lundh.
När njurar ger upp väntar livsuppehållande dialysbehandling för patienten. Vissa kan få behandlingen hemma men de flesta behöver infinna sig på sjukhuset tre-fyra gånger i veckan för en flera timmar lång behandling.
Lösningen är en njurtransplantation. Men en sån kan man få vänta på.
För tillfället står 16 sörmlänningar på väntelistan för att få en frisk njure. Sammanlagt i Sverige väntar drygt 600 njursjuka på ett nytt organ.
– Snabbast och bäst går det om man har en levande donator; en anhörig eller bekant som ställer upp och ger sin ena njure. Om allt går som det ska tar processen några månader.
Marina Lundh är transplantationssjuksköterska på Mälarsjukhusets njurmottagning. Hon och kollegorna sköter all utredning kring patienten och givaren inför en transplantation, samt återbesök och uppföljning efteråt.
– Att donera en njure innebär ett större ingrepp än för mottagaren, med en fyra timmar lång operation, lite mer rehab och en tids sjukskrivning. För mottagaren är ingreppet skonsammare. Men båda får genomgå stora hälsoundersökningar. Det är ju jätteviktigt att alla värden stämmer överens, även om matchande blodgrupper inte längre är lika livsnödvändigt som förr. I dag tittar man mer på specifika antikroppar, och det går att medicinera en halvmatchning så att den funkar väl.
Om ingen levande och lämplig donator ställer upp för patienten återstår att vänta på ett matchande organ från en avliden person. Den njurpatient som hittills fått vänta längst på en transplantation i Sörmland fick kämpa med dialys i sju år.
– Det blir svårare med matchningen, och processen blir tuffare, för varje transplantation en patient tvingas genomgå. Vissa måste byta njure flera gånger i livet. Man måste vara i bra skick i övrigt för att vara aktuell för operationen.
Den njurpatient som behöver bloddialys får komma upp till sjukhuset tre-fyra dagar i veckan för en flera timmar lång behandling, där blodet renas i dialysmaskinen.
På Mälarsjukhuset hämtas – i dialog med anhöriga och enligt den avlidnas egna önskemål – njurar från patienter som legat i respirator på intensivvårdsavdelningen, och som förklarats hjärndöda. Och detsamma görs på andra sjukhus.
I Sverige finns fem stora transplantationscenter; Göteborg, Malmö, Lund, Huddinge – och Akademiska sjukhuset i Uppsala som Region Sörmland har avtal med för njurtransplantationer.
– Vi har även nordiska och europeiska samarbeten att hoppas på om vi inte hittar en njure i Sverige. Team från transplantationssjukhusen flyger och hämtar, och kontrollerar noga att personen först i kön har rätt värden. Och när en matchning görs måste det gå snabbt. Njurar har visserligen längst hållbarhet av organen, men nedfrysta håller de sig ändå inte längre än drygt tolv timmar.
– Den sörmlänning som väntar på en njure måste vara beredd att infinna sig i Uppsala inom två timmar när samtalet kommer. Konkurrensen om varje njure är stor.
Marina Lundh har själv varit med och sett en njurtransplantation.
– Så fort den nya njuren sys fast på sin plats blir den rosa och fin. Och det är underbart att se hur pigg och frisk mottagaren snabbt blir.
En människa kan hjälpa många andra genom att efter sin död donera organ, konstaterar hon. Förutom njurar kan såväl tarmar som hjärta, lungor och bukspottskörtel användas. Och man kan donera hela kroppen till forskning.
Marina Lundh är transplantationssjuksköterska på Mälarsjukhusets njurmottagning. Hon är med och utreder de patienter som behöver en ny njure, och letar lämpliga donatorer, levande eller hjärndöda.
– Det som försvårar är att väldigt många inte gjort aktiva val kring organdonation. Om inte den avlidna sagt något till sina anhöriga och inte finns i donationsregistret, ja då får vi inte ta organen. I det svåra skedet när en respirator ska stängas av underlättar det verkligen för om alla är införstådda med hur den avlidna vill ha det. Extra tufft är det när det rör sig om unga människor. Det där samtalet är värt att ta. Och sen kan en del av personens liv gå vidare i en annans kropp.
Hon skulle önska att alla människor gick in på Socialstyrelsens hemsida och registrerar sig i donationsregistret. Här kan du anmäla din inställning till att donera organ och vävnader efter din död. Kan du tänka dig att donera ett organ, eller kanske alla? Dina val registreras och sparas för framtiden och du kan när som helst gå in och göra ändringar.
Alla kan anmäla sig oavsett ålder, sjukdomar och levnadsvanor. Du behöver bara vara folkbokförd i Sverige och ha ett svenskt personnummer.
160 personer boende i Sörmland lever i dag med en donerad njure. Den äldsta har fungerat i sin nya kropp i över 30 år.
– Visst är det fantastiskt!