Längst blir bron över Trosaåns dalgång, 1 700 meter. Näst längst blir bron över Nyköpingsån med 1 300 meter. Några andra långa broar planeras, en norr om Trosaåns dalgång där Ostlänken ska korsa E4:an, en bro vid Grömsta och en bro vid Säby, som alla tre ska bli 800 meter långa.
– Oftast är det betongbroar som man gjuter på plats. Man kan använda stålbalkar, men de är inte riktigt lika vanliga, säger Anders Vennström, Trafikverkets projektledare för Ostlänken.
Delar av Ostlänken är ännu inte beslutade utan befinner sig på planstadiet. Men vissa konstruktioner är bestämda redan nu. Ingen av de nya broarna ska till exempel bli öppningsbar.
– Broöppningar stör trafiken något hemskt. Ett tåg som kör i 250 kilometer i timmen vill inte behöva stanna. Men det är svårt att bygga hur högt som helst, det ställer krav på både konstruktionen och omgivning. Man får bygga långt åt båda håll för att bygga riktigt höga broar, säger Anders Vennström.
När Ostlänken byggts kommer broarna knuffa ned Strängnäsbron från positionen som längst bland länets broar. Strängnäsbron, invigd 1981, är i dag Sveriges tionde längsta bro. Högbron är 1 164 meters lång och har 25 meter segelfri höjd, enligt sidan broar.net.
Trafikverket har hand om 16 630 vägbroar i landet, varav omkring 460 i Södermanlands län. Tillkommer gör järnvägsbroar, samt broar i det enskilda och kommunala vägnätet.
– Jag tycker att Sörmlands vägnät är i ganska bra skick, säger Johan Severinsson, som ansvarar för Trafikverkets vägbroar i region Öst samt Stockholm.
Sedan några år tillbaka arbetar Trafikverket med "bropaket", brounderhåll som upphandlas på fem år i taget. I paketen ingår regelbundet underhåll, som rengöring, att spola kantbalkar och räcken, att röja växtlighet, som sker med olika intervall, exempelvis beroende på hur trafikerad bron är.
I paketen kan också annat underhåll och reparationer ingå, eller också upphandlas separat.
– Det finns alltid broar i alla län som är i sämre skick, där det knappt är lönt att reparera dem. Ibland är det bättre att fortsätta trafikera dem tills man ska byta ut dem, särskilt om de ligger på lågtrafikerade vägar, säger Johan Severinsson.
När det gäller brokonstruktioner är 38,5 procent av Sörmlands broar plattrambroar, den vanligaste typen i hela landet. Exempel på plattrambroar är bron vid Harby, öster om trafikplats Kjula.
Rörbroar utgör 20 procent av Trafikverkets broar i Sörmland. Det är trummor av stål, som samverkar med jorden omkring dem för att ta hand om lasten från bron.
18 procent av broarna i länet är balkbroar, ett exempel på det är Strängnäsbron, som är en kombinerad balk- och lådbalkbro. Plattbroar står för 17 procent av broarna och valvbroar för fyra procent.
Trafikverket har identifierat några kulturhistoriskt intressanta broar. Dit hör bron över Tärnö sund i Långhalsen nära Vrena, där en smäcker bågskivbro från 1931 sträcker sig över sundet. Över Långhalsen nära Lagmansö och Sunds gård utanför Katrineholm, finns en balkbro från 1926, som liksom bron över Nyköpingsån vid Täckhammar, en bågskivbro i betong från 1942, beskrivs som särskilt skyddsvärda.
En annan intressant bro i Sörmland är den över sjön Inbåven vid Jälund. Nyligen öppnad för trafik har den nya bron körbana och räcken i trä, efter förlaga av en äldre bro som legat här.