Chefsåklagare Robert Eriksson, vid åklagarkammaren i Nyköping.
Nyligen lämnade åklagarmyndigheten sin årsredovisning för 2020 till regeringen. Ärendena hos åklagarmyndigheten har ökat, särskilt när det gäller de grova och de svårutredda brotten. Det gäller mord, dråp, grov misshandel, sexualbrott och rån, samt grövre narkotikabrott. Samtliga uppräknade brott är dels de grövsta i brottsregistret, dels de mest svårutredda. Mängdbrotten, som bedrägerier, har också ökat stort, enligt årsredovisningen med 74 procent.
– Ett lätt ärende är ofta egeninitierat, som narkotikabeslag. I andra änden av skalan finns spaningsmorden, dödligt skjutvåld i offentlig miljö, där vi inte har så mycket folk att prata med, säger Robert Eriksson, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Nyköping.
I Södermanlands län finns två åklagarkammare, Eskilstuna, som hanterar ärenden i Eskilstuna och Strängnäs, samt Nyköping, som hanterar övriga sju Sörmlandskommuner.
Robert Eriksson berättar att det är stor skillnad på hur mycket resurser de lätta brotten kräver, jämfört med de svåra.
– Det är svårt att vara spaningsledare i mordutredningar. Det är ett rent erfarenhetsyrke, inget juristjobb. Man diskuterar vad som går att genomföra och måste kunna hjälpa till med idéerna, hur vi når framgång i utredningen helt enkelt. På något sätt är en mordutredning levande materia, saker händer som man inte kan ta höjd för, säger Robert Eriksson.
Under 2020 har åklagarkamrarna och polisens avdelningar för grova brott i Sörmland bland annat jobbat med det så kallade julmordet i Katrineholm som fortfarande utreds, dödsskjutningar i Nyfors i Eskilstuna samt i Brandkärr och Rosvalla i Nyköping. Ett annat ärende som också tog mycket kraft under 2020 var människorovet i Bettna.
Vid sidan av de största brottsutredningarna känner inte Robert Eriksson riktigt igen sig i bilden av den höga arbetsbelastningen.
– Tydligen är det mycket att göra på sina ställen. Men många mängdbrott har försvunnit. Vi har ju inget krogrelaterat våld till exempel. När krogarna inte serverar pilsner efter 20 blir det inget våld.
Åklagarna i Nyköping sitter dock inte sysslolösa.
– Vi biträder åklagarkammaren i Kristianstad, som har mycket hög belastning.
I Eskilstuna är läget lite annorlunda, säger Charlotta Tanner, vice chefsåklagare.
– Jag började här i januari 2020. Periodvis har vi haft väldigt mycket att göra, generellt sett ökar belastningen.
Brottsligheten blir inte enklare att utreda, heller.
– Utredningarna har blivit bättre, men också mer resurskrävande. Det handlar ofta om att ta in uppgifter från olika medier, som telefoner. Det kräver resurser, men vi kan också lagföra fler.
De internetrelaterade brotten ökar, som bedrägerier.
– Man säger sig sälja saker via nätet och tar betalt via swish. Sättet, att lura många på små summor har funnits i alla tider, men nu kan man utreda det på ett annat sätt, säger Charlotta Tanner.
För att i framtiden klara av arbetsbelastningen, som de grövre brotten orsakar hos åklagarmyndigheterna, krävs fler åklagare, konstaterar riksåklagaren Petra Lundh. Under 2020 ökade antalet åklagare med 40 personer, till 1 032. Men fler behövs:
– Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger hon i ett pressmeddelande.
Riksåklagaren Petra Lundh flaggar för att fler åklagare behövs. Inför 2022 har åklagarmyndigheten begärt 186 miljoner kronor mer, jämfört med 2021.