Råden från Socialstyrelsen anger att individuella vårdplaner ska upprättas innan en patient blir sjuk. Där ska varje patient skattas enligt CFS-skalan.
Artikeln har uppdaterats 13 maj, 12.00.
Socialstyrelsens har tagit fram nationella riktlinjerna för intensivvård vid extraordinära förhållanden under pandemin. Riktlinjerna ger råd hur patienter ska prioriteras bort vid vårdplatsbrist. Råden innebär att besluten ska baseras på biologisk ålder, inte kronologisk. Där är vi dock inte ännu. Det finns vårdplatser kvar och Folkhälsomyndigheten berättar dagligen om överkapacitet.
Men källor gör gällande att man på flera håll i landet redan börjat prioritera bort stora patientgrupper. De nekas slutenvård helt och ska i stället vårdas kvar i hemmet. De äldsta och sköraste ska inte köras till sjukhus.
Den 7 april kommer ett tilläggsdokument från Socialstyrelsen, vid sidan om det som handlar om prioriteringar i slutenvården. Det handlar om råd till den kommunala hälso- och sjukvården, som riktar sig till dem som har någon form av stöd i sin kommun i form av exempelvis hemtjänst, äldreboende eller LSS-boende. Vårdens allra svagaste patientgrupper.
Enligt råden ska läkarna på förhand bestämma om individerna i fråga ska få sjukhusvård eller ej. Målet är att hålla dessa undan från slutenvården så långt det går. För att sortera patienter rekommenderas en algoritm som verktyg för att mäta så kallad skörhet.
Är du skör ska du inte vårdas på sjukhus, utan hemmavid eller på boendet. Vårdbedömningen ska noteras i journalen för varje person så att läkarna vet hur de ska prioritera om denne insjuknar.
Här preciseras hur sårbar en person anses vara i de olika grupperna fyra till nio.
I råden pekas CFS (Clinical Frailty Scale) ut som lämpligt verktyg för att mäta skörhet, eller biologisk ålder. Socialstyrelsen trycker i rådet på eventuell vårdplatsbrist i själva bedömningen om huruvida vård ska ges till en patient: "Samtala om handläggning vid eventuell covid-19-infektion utifrån prognos och de nationella principerna för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden".
Trots att svensk sjukvård inte fått problem med vårdplatsbrist har vissa regioner alltså redan börjat tillämpa riktlinjerna. CFS-skalan har visat sig kunna vara avgörande inte bara för möjligheterna att få intensivvård, utan även slutenvård.
I Region Stockholm tog man beslut om att påbörja begränsningar för att avlasta akutsjukvården redan den 20 mars. Där används CFS-skalan för att sortera ut vilka som ska få akutsjukvård och vilka som ska bli utan enligt de riktlinjer man tagit fram. I en algoritm ställs frågor som leder fram till svaret. Till sitt utseende liknar den ett brädspel. Målet är att äldre och andra sköra ska vårdas kvar i hemmet.
Likt ett brädspel ska läkarna avgöra om någon får vård eller inte. Den bärande frågan är – klarar du din dagliga ADL. Alltså äta, laga mat, personlig hygien, tvätt och städ. Är svaret nej får du inte vård i Stockholm- Det visar dokument från regionens egen hemsida.
Den bärande frågan är huruvida du klarar din så kallade dagliga ADL – alltså att äta, laga mat, ta hand om personlig hygien och handla, för att nämna några – eller om du behöver hjälp med detta i någon omfattning. Algoritmen sorterar ut nio patientgrupper. De första fyra klarar sin ADL helt självständigt och ska ges akutvård vid covid-19. Övriga, grupp 5–9, ska nekas slutenvård enligt ett vägledande dokument för geriatrik och SÄBO (särskilt boende för äldre).
Visserligen, skriver man, ska individuella bedömningar göras, men enligt råden är det skattningsskalan som gäller. Enbart om dessa grupper kräver kirurgi ska dessa erbjudas akutvård.
Dessutom råds till läkarbedömningar på distans, via telefon eller annan personal. Socialstyrelsen skriver följande:
"Klinisk bedömning behöver inte alltid göras fysiskt. Den kan göras utifrån personlig kännedom, i samråd med MAS eller ansvarig sjuksköterska, tillsammans med distansmonitorering/egenmonitorering av ovanstående vitalparametrar, symtomenkät och eventuellt vid behov videobesök direkt med patient i ordinärt boende eller med hjälp av personal på SÄBO".
Region Stockholm antog nya riktlinjer för prioritering den 1 april. Redan 20 mars beslutade man att säkerställa att akutsjukvården skulle avlastas.
Christoffer Bernsköld, ansvarig för samordning av vården utanför sjukhusen i Region Stockholm säger att riktlinjerna finns för att det ska bli tydligt och rättvist.
– De riktlinjer du talar om är en del i ett beslut för att planera för att vården av äldre personer skulle bli så bra som möjligt även i de värsta scenarierna, till exempel om det skulle uppstå brist inom sjukhusvården till följd av covid-19-epidemin. Region Stockholm har dock under hela pandemin haft ledig kapacitet på sjukhusen, även på IVA.
Våra källor gör gällande att relativt unga men även funktionshindrade riskerar att nekas slutenvård. Stämmer det?
– Det är en missuppfattning. Det finns inga rekommendationer om att patienter som har behov av sjukhusvård inte ska få det.
Beslut den 20 mars i Region Stockholm om att begränsa patientflödet till akutsjukhusen.
I Region Sörmland har man använt skalan länge inom intensivvården. För patienter i grupperna CFS-5-9 bedöms intensivvård inte vara aktuellt, men kan ges om det finns andra starka skäl som talar för det.
I regionens riktlinjer står följande att läsa:
"Clinical frailty score (CFS) är ett kompositvärde som inkluderar en individs funktionsnivå, ADL samt grundfysik. Det är evidensbaserat att sköra patienter, dvs CFS >4 predicerar dålig outcome efter intensivvård".
Om detta även inkluderar vårdbegränsningar även för slutenvård framgår inte av dokumentet. Enligt Marie Bennermo, chef för patientsäkerheten i Region Sörmland görs ingen annan bedömning av vilka som ska få intensivvård nu jämfört med innan pandemin.
– Nej, det är samma bedömning nu som innan pandemin, säger hon.