Larmen kommer från många håll; för människor som redan lider av psykisk ohälsa slår coronapandemin extra hårt.
Psykisk ohälsa är vanligare hos svenskar över 65 år än i någon annan yngre målgrupp, enligt Socialstyrelsen. Och enligt Statistiska centralbyrån, SCB, består 25 procent av Sveriges befolkning år 2060 av personer som är 65 år och äldre.
Av den anledningen körde samarbetsorganisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, igång projektet "Åldras och må bra" redan för ett år sedan – långt innan viruset försatte stora delar av landets äldre befolkning i karantän och isolering. Projektet syftar till att skapa öppenhet, sprida kunskap och öka egenmakt och inflytande för äldre inom vård och omsorg.
Projektledare för "Åldras och må bra" är Ida Malm. Hon konstaterar att äldre människors mentala hälsa är ett lite bortglömt område. Att även de äldsta invånarna kan lida av psykiska åkommor har länge gått under radarn i Sverige.
– Att åldras handlar mest om det kroppsliga, det är sällan psykisk ohälsa bland äldre uppmärksammas. Äldre är klart underrepresenterade när samtalsstöd erbjuds. Det hoppas vi kunna ändra på.
Målen med projektet var klara: Med föreläsningar, studiecirklar och samtalsgrupper skulle målgruppen själv aktivt få delta i arbetet med att inhämta och sprida kunskaperna i samhället.
Allt slogs på ända i mars.
– Vi hade väldigt mycket planerat för våren, men hann bara börja föreläsa och informera, och en samtalsgrupp träffades i Gnesta. Sen tog allt abrupt slut när coronapandemin drog in och vi fick tänka om. Nu är det en utmaning att hitta arenor för projektets grundbult; samtal.
– Men, vi har ett brett kontaktnät, främst i Eskilstuna, Gnesta och Oxelösund och vill nå ut till de extra utsatta.
Helt klart tycks många vara oerhört hårt drabbade i den ökade isoleringen, ett faktum det är svårt att blunda för nu, konstaterar Ida Malm.
– Det är många frågor som seglar upp, och vikten av och längtan efter att få träffas fysiskt lyfts fram som den viktigaste. Det digitala utanförskapet har samtidigt satts i ett helt nytt ljus.
Ida Malm tycker sig se en stor vilja från kommunerna, regionen och andra aktörer att göra något för den här gruppen. Frågan är bara hur och vad.
– Det är jättesvårt att säga vad som bör göras, mer än att hitta och se individen och att lyssna. Och hur hittar vi dem? Hur kan vi träffas? För det måste vi se till att göra. Vi ska prata MED, inte om dem. Det finns en stor risk för ytterligare lidande och en risk för missriktad insats om vi inte kommunicerar med målgruppen.
Projektet genomförs i huvudsak i Sörmland, varför?
– Här fanns ett intresse och en vilja hos våra samarbetspartners att delta, och eftersom vi sitter i Stockholm var det också logistiskt lämpligt att välja Sörmland.
Region Sörmland är samarbetspartner i projektet.
– Vi har i tidigare arbete uppmärksammat att det finns många äldre som har ett sämre mående och att vi ibland har svårt att nå denna grupp, säger Karin Dahlqvist Claesson, länssamordnare för psykisk hälsa.
– Av intervjuer gjorda inom primärvården med patienter över 65 år ser vi att många äldre inte mår bra och att ensamheten spelar en stor roll. Det finns en skam i att må psykiskt dåligt och många vill därför inte söka hjälp eller berätta för sina anhöriga.