Nästan hälften av pengarna som finns i den nationella transportplanen för större infrastrukturinvesteringar utgörs av projekt som pågår i Stockholm- och Mälardalsregionen. Det motsvarar omkring 117 miljarder kronor. Oftast handlar diskussionen om att det är pengarna som styr huruvida en väg eller järnväg kan byggas.
Men Mälardalsrådet, som är en organisation för kommunerna och regionerna, har i en rapport presenterat att det inte är den enda faktorn som påverkar. I rapporten, som släpptes tidigare under året, slås det fast att det även är brist på arbetskraft inom infrastruktursektorn – vilket kan hämma utvecklingen. Det handlar om brist på bland annat lantmätare, ingenjörer, arkeologer och betongarbetare.
– På senare tid har vi uppmärksammat att det inte kommer att hjälpa att det finns pengar då det saknas kompetenser. När Ostlänken byggs behövs 200 arkeologer under projektets mest intensiva period. Det motsvarar samtliga arkeologer i Sverige. Det är ganska talande för bristen på arbetskraft. Anledningen till att vi gjorde rapporten var för att vi ville uppmärksamma regeringen på den brist som finns, säger Maria Nimvik Stern, generalsekreterare för Mälardalsrådet.
Kenneth Hagström, regional utvecklingsdirektör vid Region Sörmland, är inne på samma linje. Han tycker att det är viktigt att en diskussion kring arbetskraft förs. Detta eftersom det är många projekt som genomförs samtidigt, vilket kan kräva mycket personal.
– Anläggningsarbetare behövs, men där finns det kompetens på den europeiska och internationella marknaden. När det kommer till projektering och planering av infrastrukturprojekt går det inte att i samma utsträckning hämta arbetskraft från andra länder. I dessa fall behövs kompetens från Sverige eftersom det är det svenska regelverket som styr planeringsprocesserna. Därför är det viktigt att vi satsar på utbildningsmöjligheter här, säger Kenneth Hagström.
Under coronapandemin har många blivit arbetslösa. Med tanke på de satsningar som görs och är på gång inom infrastrukturbranschen ser både Kenneth Hagström och Maria Nimvik Stern en chans för de arbetslösa att skola om sig.
– Att utbilda sig till ingenjör tar många år. Vi behöver hitta andra vägar för att slussa ut människor i samhällsbyggnadssektorn, samtidigt som det krävs en flexibilitet i utbildningssystemet. I Sörmland har vi problem med att länet inte är så stort och att vi generellt sett har låga utbildningsnivåer. Eftersom pendlingsavstånden är korta finns det också risk att personer som bor här och med rätt kompetens tar ett jobb i Stockholm. Vi behöver få fler att vilja bosätta sig och även jobba här, säger Kenneth Hagström.
Både han och Maria Nimvik Stern beskriver det som ett slags krig mellan företag, kommuner och till exempel Trafikverket när samtliga efterfrågar samma kompetens. Det kan göra att projekt drar ut på tiden, vilket gör dem dyrare.
– Hela samhällsbyggnadsprocessen är ett sampel mellan flera aktörer, där man ibland har processer som kuggar i varandra, säger Kenneth Hagström.
I rapporten slås det också fast att skatteintäkterna i Mälardalsregionen kan minska mellan fem och nio miljarder kronor och att det kan bli en samhällsekonomisk värdeförlust på mellan 15 och 25 miljarder kronor om arbetskraften inte räcker till.