– Det handlar lite om hur arbetsmarknaden är organiserad, säger Anna Sjögren, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering.
– Inom de stora kvinnliga yrkesområdena vård och omsorg är det väldigt många yrken som kräver att man har högre utbildning för att man ens ska kunna jobba med det. Så ser det inte ut inom kvalificerade hantverksyrken, industrijobb eller andra verksamheter där män dominerar men lönerna ändå är hyfsade.
Män tjänar med andra ord mer än kvinnor trots lägre utbildning, vilket kan förklara varför drivkraften att studera vidare på högskolan ser ut att vara lägre hos män än hos kvinnor.
– Man kan inte bortse från att det går att leva ett ganska bra liv som man utan högre utbildning, säger Anna Sjögren.
Samtidigt poängterar hon att man på så kallade elitutbildningar, som på exempelvis Kungliga Tekniska Högskolan, inte verkar ha problem med att rekrytera killar som där är i majoritet. Enligt henne finns det ofta gott om killar på utbildningar med väldigt hög avkastning i form av lön.
Att tjejer har bättre betyg än killar i grundskola och gymnasium går möjligen också att koppla till en arbetsmarknad med lägre formella krav på män än på kvinnor. Men arbetsmarknaden kan förändras snabbt, och löneskillnader och jobbchanser bland män är redan idag mycket stora vilket enligt Sjögren är ett problem för de killar som inte ens klarar grundläggande studier.
– Vi kan få en manlig marginalisering med män som inte klarar grundskola och gymnasium, som hamnar utanför samhället. Det är ett allvarligt problem, allvarligare än att ha väldigt många kvinnor i högre utbildning, avslutar hon.