De personliga assistenterna var utomlands när brukaren var i Sverige, men trots detta begärde assistansbolaget i Sörmland assistansersättning från Försäkringskassan. Nu krävs företaget på knappt 1,5 miljoner kronor för felaktiga utbetalningar.
Enligt kassans kravbrev är det "stor sannolikhet att personlig assistans inte har utförts".
Även brukaren har befunnit sig utomlands under långa perioder, enligt myndigheten något som gör att hen inte är berättigad till assistans.
Thomas Falk, samordnare för arbetet mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan, känner inte till det enskilda fallet. Men han säger att det sannolikt inte rör sig om något misstag från assistansbolagets sida. Tvärtom, säger han, är upplägget vanligt inom ekonomisk kriminalitet.
– Det är ett väldigt typiskt tillvägagångssätt för organiserad brottslighet. Det här är vad vi kallar "pappersassistenter", det vill säga assistenter som finns på pappret, men som inte utfört någon assistans.
Flera larmrapporter de senaste åren har satt sökarljuset på problemet med bedrägerier, missbruk och fusk med de statliga bidragssystemen. Den senaste lägesrapporten från Försäkringskassan, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten med flera myndigheter, beskriver att delar av välfärdssystemet kapats av organiserad brottslighet där staten blöder stora summor pengar. Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen kom nyligen fram till att läckaget från hela sektorn uppgår till hisnande 18 miljarder kronor – årligen.
Assistansersättningen är ett av de områden som missbrukas mest, enligt Försäkringskassan. Det handlar ofta om att personer kring en brukare, det kan vara anhöriga eller assistansbolag, utnyttjar systemet genom att överdriva vårdbehovet, eller helt sonika hitta på ett vårdbehov. I vissa fall utförs ingen assistans överhuvudtaget.
Enligt Thomas Falk är fallen ofta väldigt svåra att utreda.
– Det är komplexa ärenden. Det är en svårighet för oss att kontrollera att assistansen de facto blivit utförd. I det värsta scenariot kan man tänka sig att det blir fråga om vanvård, det vill säga att personer inte får den vård de har behov av, säger Thomas Falk.
Utöver Försäkringskassan är Skatteverket och i många fall även Migrationsverket inblandad i kedjan som möjliggör bedrägerierna. Myndigheterna samarbetar sedan drygt två år för att få bukt med missbruket – men arbetet går långsamt.
Enligt Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket, är det ofta myndigheternas egna sekretessregler som sätter käppar i hjulet.
– De är det enskilt största hindret för en effektiv myndighetssamverkan. Visst, det är jättebra att myndigheter samverkar. Men hur i helsike ska vi lyckas med det om vi inte får lämna relevant information till varandra? Just nu skyddar vi bara de kriminellas integritet. Istället behöver man se över en lagstiftning som gör att vi kan dela den informationen som behövs, säger hon.
Thomas Falk håller med om att det finns svårigheter, men säger att myndigheternas ansträngningar redan bär frukt.
– Vi jobbar väldigt intensivt med det här, och jag skulle säga att upptäcktsrisken ökar för de som sysslar med den här typen av brott. Vi tar dem till sist, säger han.
På grund av Försäkringskassans sekretess har tidningen inte kunnat söka bolaget för en kommentar.