Målet till 2020 är högt satt: en nollvision för lurendrejeriet och att minska assistanskostnaderna med upp emot miljarder kronor. Så mycket uppskattar Försäkringskassan att fusket och brottsligheten kostar skattebetalarna under ett år.
– Hela utgångspunkten är att värna assistansreformen som sådan. Förtroendet för den måste stärkas, säger Daniel Johansson som leder granskningsuppdraget
Behovet av det fanns inte på kartan 1994, när personlig assistans infördes. Syftet med reformen är att tillgodose allvarligt funktionsnedsatta personers grundläggande behov och deras möjligheter till jämlika levnadsvillkor. I dag får drygt 19 000 personer assistans, ersatt antingen av Försäkringskassan eller kommunerna beroende på omfattning. Cirka 16 000 har mer än 20 timmar i veckan och ersätts av kassan.
När reformen var ny, var det främst kommunerna som anordnade assistansstödet. Sedan början på 2000-talet har det skett en boom för privatägda företag i branschen. I dag har drygt 1 000 företag tillstånd att anordna assistans. Funktionsnedsatta i Sörmland har 180 olika företag att välja bland. Drygt ett dussin av dem har kontor i länet.
I denna korg finns ett okänt antal rötägg som hittat sätt att tjäna mer pengar än vad som var tänkt. Årligen hamnar mångmiljonbelopp hos personer som inte har rätt till dem.
Försäkringskassan ska nu ta reda på hur omfattande fusket och brottsligheten egentligen är – och agera därefter. I ett antal redan konstaterade fall av bedrägeri finns också exempel på vanvård av brukare.
– Vår ambition är att komma till rätta med fusket i ett mycket tidigare skede, säger Johansson.
Höga vinstnivåer ska vara omöjliga att uppnå för företag som håller sig inom reglernas råmärken, resonerar Försäkringskassan. Stora avanser kan vara ett tecken på att företagen pressar ner de delar av timersättningen som ska gå till löner, administration, utbildning och andra omkostnader.
Ett typexempel på bedrägeri är enligt Johansson att redovisa assistanstimmar som aldrig har utförts. Andra exempel är att simulera eller kraftigt överdriva assistansbehovet som sådant.
– I regel är alla parter – anordnaren, assistenten och brukaren – inblandade. De har alla något att vinna på ett sådant upplägg.
Granskningen ska riktas bland annat mot företag som gör anmärkningsvärt höga vinster eller på andra sätt avviker i beteende mot skötsamma bolag. Johansson kan inte säga hur hög vinsten ska vara för att granskning ska ske, eller hur många företag det handlar om. Det är en fråga om hur och var misstankarna om oegentligheter väcks.
Kassan ska då nagelfara företagens ekonomiska rapporter, hur bolagen är konstruerade, vilka personer som står bakom dem och vilka kopplingar som finns till tidigare verksamma företag.
– Det finns bolag som är rent kriminella, men också företag som kanske har begått fel på grund av okunskap.
Företag som ertappas med att fuska kan bli av med sitt tillstånd. Brottsmisstankar polisanmäls. Försäkringskassan kan också stoppa utbetalningarna.
– Vi bedömer att vi har goda juridiska grunder till det. Men brukaren har fortsatt rätt till ersättningen och blir då den som får utbetalningen.
Förklaringen till att fusket har kunnat bre ut sig är enligt kassan att kontrollen har varit eftersatt och i för stor utsträckning byggt på tillit. Nu flaggas för utökad kontroll redan i utredningarna av assistansbehovet. Bland annat införs ett nytt läkarintyg i prövningen. I höst ändras dessutom betalningssystemet, så att anordnarna får betalt först efter att assistansen är utförd.