Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
Försäkringskassan har, på uppdrag av regeringen, växlat upp sin kontrollverksamhet rejält det senaste året. Omkring 260 personer jobbar i dag med utredningar av misstänkta bidragsrelaterade fel och fusk.
Satsningen har också gett utdelning. Under 2020 krävde myndigheten tillbaka drygt en miljard kronor och förhindrade ytterligare 860 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar tack vare hävda beslut. Båda siffrorna mer än fördubblades jämfört med 2019.
Över 5 600 fall av misstänkt bidragsbrott anmäldes till polisen under fjolåret.
– Vi har utökat våra kontroller otroligt mycket de senaste åren. Det handlar om att värna våra sociala försäkringar och se till att pengarna går till de som har rätt till det, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef för kontroll på Försäkringskassan.
Sörmland stod för 42 miljoner kronor i återkrävda pengar av den där miljarden förra året. Tre kommuner sticker ut sett till återkrävda kronor per invånare: Oxelösund, Eskilstuna och Nyköping. I en liten kommun kan dock enstaka fall påverka statistiken kraftigt.
Nyligen rapporterade Svt om en kvinna i Eskilstuna som tvingas betala tillbaka 10 miljoner kronor efter att ha fuskat med sin assistansersättning i tio års tid. Och det är just assistansfusk som står för nästan hälften av de återkrävda pengarna, enligt myndigheten.
– Ofta handlar det om att man har överdrivit sitt vårdbehov, fabulerat och fått ett läkarintyg beviljat. I vissa fall har man rätt till ett visst antal timmar assistans, men ett färre antal timmar utförs i verkligheten, så att det blir pengar över, säger Britt-Marie Hultström.
Typfallet är dock föräldrar som lägger in vab-dagar eller föräldraledighet trots att de är på jobbet eller har semester.
Försäkringskassan administrerar ett 40-tal förmåner, allt från föräldrapenning och sjukpenning till bostadsbidrag och aktivitetsstöd. Under pandemin har två nya förmåner tillkommit: karensavdraget och ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare. Kontrollutredningarna har dock en ganska lång eftersläpning och i den mån det finns en coronaeffekt är den marginell och kan inte förklara de kraftiga ökningarna i återkrävda pengar, enligt myndigheten.
Hittills under 2021 har Försäkringskassan utrett 327 misstänkta fall i Sörmland och krävt tillbaka 34 miljoner kronor.
Det ökade takten i kontrollverksamheten har även inneburit att de som arbetar med att få tillbaka pengarna som har betalats ut felaktigt har fått mer att göra. I dagsläget kommer ungefär 70 procent av de återkrävda beloppen in till Försäkringskassan. Innan satsningen på ökade kontroller var den siffran 80 procent.
Det innebär alltså att allmänheten fortfarande har skulder på flera hundra miljoner till myndigheten.
– Det är lite vanskligt att säga några exakta siffror eftersom återbetalningar kan släpa efter flera år. Men när vi ställer återkraven i relation till faktiska inbetalningar till oss är det ungefär där vi hamnar, säger Fredrik Falk, verksamhetschef för betalning och återbetalning på Försäkringskassan.
Ett ökat fokus på assistansfusk och organiserad brottslighet har även gjort det svårare att få tillbaka återkrävda belopp, menar han.
– Ju mer vi riktar in oss på fuskärenden och de riktigt fula fiskarna, desto svårare är det för oss att få betalt. De här personerna är ofta bra på att gömma undan pengar, säger Fredrik Falk.