Att söka bidragen blir en vana

Karl Källander, lantbrukare i Sörmland, driver gården där föreningen Krav bildades 1985. Han tycker inte att det är särskilt komplicerat att söka de jordbruksstöd från EU.

Karl Källander är jordbrukare i Sörmland.

Karl Källander är jordbrukare i Sörmland.

Foto: Stina Järperud/arkiv

Sörmland2019-05-24 04:45

På gården Sörtorp i Floda, ett par mil utanför Katrineholm, har lantbrukaren Karl Källander djur, spannmålsodling och grönsaksodling. Med 25 hektar åker tycker inte Karl Källander att det är särskilt komplicerat att söka de stöd EU erbjuder lantbrukare.

– Man har väl vant sig vid det. Det är inga stora förändringar från år till år, man är van vid hur man ska söka. Men för stora gårdar med många skiften är det mycket mer jobb, säger han.

Karl Källander har kor och får, odlar vall och frilandsgrönsaker och har växthus med tomater och gurka. Produktionen är Krav-märkt, och det var på Sörtorp föreningen Krav bildades 1985 och det var Karl Källander som kom på att kalla märkningen för Krav. Gården är också en av landets första med Krav-produktion.

– I början tog jag hjälp av rådgivare för att söka EU-stöden. Men annars är det bara att läsa vad som står i bestämmelserna och söka. I år fick vi söka torkstöd, det både söks och betalas ut i år för förra årets torka. Men det fanns en form av torkstöd före EU också, då fick man söka via Lantbruksstyrelsen.

Karl Källander har från andra jordbrukare hört många klagomål om att bidragen betalas ut för sent.

– Ibland har folk fått vänta i flera år. Men av någon anledning har jag själv aldrig råkat ut för det. Men det kanske är för att min gård är så liten.

Förra året fick Sörtorp och Karl Källander 150 000 kronor i bidrag från EU.

– Det är inte så mycket. Jag skulle klara mig utan, man omsätter bra många hundra tusen mer än det.

Från början, konstaterar Karl Källander, var tanken med de olika jordbruksstöden inom EU att jordbruket på rimliga villkor skulle kunna producera mat till alla inom unionen.

– Men det har hänt mycket sedan dess, allt internationaliseras. Det fraktas mat över hela världen och vi importerar massor, en del i onödan, tycker jag.

Reglerna för Krav-produktion är på vissa sätt strängare än kraven på ekologisk produktion. Exempelvis behöver inte EU-ekologiska grisar få gå utomhus på mark där de kan böka, det räcker att ha dem på betongplatta utomhus, medan Krav-grisar ska böka.

– Det skulle förstås vara bättre och enklare om alla hade samma regler, men det finns en del skillnader i detaljer i regelverket. Folk ser inte skillnad på EU-ekologiskt och Krav, säger Karl Källander.

Partierna om EU-stödet

Sveriges bönder får 10 miljarder årligen i EU-stöd.

Inför EU-valet har de flesta svenska partiers toppkandidater aviserat att de vill sänka EU-stödet till jordbruket, enligt en enkät som Ekot i Sveriges Radio gjort.

Däremot vill fyra av fem av Miljöpartiets och Feministiskt initiativs toppkandidater behålla stöden som de ser ut i dag. Även många av Centerpartiets toppkandidater vill behålla stöden.

Per Holmgren (MP) vill exempelvis att mer pengar läggs på riktade miljöinsatser. Karin Karlsbro (L) vill att stödet minskar med 20–30 procent. Tomas Tobé (M) vill hellre lägga pengarna på brottsbekämpning.

Källa: Sveriges Radio Ekot

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om