"Bältesläggning är förödande för sexuellt utsatta"

Att bälteslägga unga kvinnor med självskadebeteende förvärrar symtomen, anser psykoterapeuten Julia Matthis.– Det blir en bekräftelse på att jag inte kan behandlas värdefullt.

Sörmland2015-01-20 21:27

I gårdagens SN berättade Marie om sina erfarenheter av bältesläggning i den slutna psykiatrin i Sörmland." Det är fruktansvärt, man får panik, vill springa iväg". Enligt Johan Hellström, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Nyköping och Katrineholm, är det ofta unga kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp som bältesläggs. Men bältesläggning är ingen behandling, det förvärrar bara traumat, anser Julia Matthis, psykoterapeut och verksamhetsledare för Hopp Stockholm, en förening som ger stöd till personer som varit utsatta för sexuella övergrepp och våldtäkt.

– Bältesläggning är förödande för de som varit utsatta för sexuella övergrepp. Det bara förvärrar symtomen och känslan av att ingen förstår mig. Det bekräftar skammen och skulden, att jag är fel och inte kan behandlas värdefullt, säger Julia Matthis.

Finns det något fall där bältesläggning kan vara berättigat?

– Nej. Inte för personer med erfarenhet av sexuella övergrepp. Det är ju inte någon psykisk sjukdom utan ett traumatiskt tillstånd. Genom bältesläggning kan man bli återtraumatiserad. Det befäster ett självskadebeteende och går mot all evidens om hur man behandlar sexuella övergrepp i barndomen, Socialstyrelsen rekommenderar traumafokuserad KBT. De här personerna behöver hjälp att reglera de här starka känslorna.

Bältesläggning är ålderdomligt och inte en bra behandlingsmetod, men inom vissa landsting och på vissa institutioner finns en kultur av att bälteslägga, erfar Julia Matthis.

– Rättspsyk har fått mycket kritik för felbehandlingar med bältesläggningar, men ändå fortgår det. Det är ju en tystad patientgrupp.

Att unga kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp är överrepresenterade när det gäller bältesläggning handlar om brist på nyfikenhet på patienten och en rädsla hos behandlaren, anser Julia Matthis. Det kan också handla om ekonomi.

– Det är en dyr insats att göra en traumabehandling med samtalsterapi. Men att straffa självskadebeteende med bältesläggning, ska inte ses som en behandling. Det ger ett nytt trauma.

På Island och i Holland används inte bältesläggning längre. Men Johan Hellström tror inte att bältesläggning kommer att försvinna helt som tvångsåtgärd.

– Vi är sparsamma med bältesläggning men det finns de patienter som föredrar bälte och tycker att det är tryggare än att exempelvis bli fasthållen. Bältesläggning är ingen behandling utan en säkerhetsåtgärd och att använda det som hot är inget vi håller på med, säger han.

Enligt Johan Hellström utvärderas alla tvångsåtgärder efteråt med patienten.

Om någon upplever bältesläggningen som hemsk, undviker man det i framtiden?

– Absolut. Det som Marie beskriver hände för några år sedan och skulle inte ha hänt idag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om