Allt du behöver veta om bananflugan

Under sensommaren och hösten stortrivs bananflugorna och förökar sig i rekordfart.

Bananflugan trivs på sensommaren och början på hösten.

Bananflugan trivs på sensommaren och början på hösten.

Foto: Sanjay Acharya

Sörmland2020-09-15 04:45

Thomas Persson Vinnersten är biolog på Anticimex, men jobbar också på Sveriges entomologiska förening – en förening som studerar och inriktar sig mot insekter.

– De trivs som bäst nu under sensommaren och tidig höst. Det brukar sammanfalla med att trädgårdarna är fulla av gammal frukt. Det är också genom ett öppet fönster som de lätt tar sig in. De finns hela tiden men majoriteten av insekterna är passiva under vinterhalvåret men så kommer de igång igen på vårkanten, säger han.

När bananflugan väl har tagit sig in är det köket som oftast blir höjdpunkten för den bruna insekten med röda ögon.

– Det finns liknande saker i köket som det finns i trädgården. De letar sig till diskhon, disktrasor, tomglasburkar, syltburkar. Allt som är sött och som brukar vara lite jäst, inte ruttet, men åt det hållet, säger Thomas Persson Vinnersten.

Det finns flera namn på flugan och de flesta känner nog igen insekten som en bananfluga eller fruktfluga. Men bananflugan tillhör gruppen drosophila och kallas också för daggfluga och förökar sig i rekordfart.

– När den hittar en partner kan den lägga många ägg. Sedan tar det inte alls lång tid tills de är väldigt många.

Den trivs bäst inomhus i fuktiga miljöer, men kan inte bitas och är inte heller giftiga.

– Har du frukt året runt kan de överleva längre, men efter elva, tolv dagar är de vuxna och sedan tar det bara några timmar upp till en halv dag till att de kan para sig. Det betyder att de kan föröka sig väldigt snabbt och kan lätt lägga över hundra ägg per dag. 

Men levnadslängden är vanligtvis inte lång och de flesta bananflugorna lever i drygt en månad.

– Det är små, sköra insekter och de är inte mat för så många andra.

Frågor om det är farligt att äta dem eller om man får i sig dem om man äter frukt är vanliga.

– Många undrar om de lägger ägg i frukt och om man då får i sig dem utan att veta om det. Svaret är att de lägger ägg i övermogen frukt, frukt som vi inte vill äta. Det ska mycket till om vi ska lyckas äta dem.

Bananflugan finns också över hela världen.

– Det finns daggflugor över hela värden, men det är till exempel inte exakt samma art här som i till exempel Sydamerika. Men det finns absolut andra varianter som tycker om samma saker.

Men någon större risk för att de förstör i privatpersoners hem och behöver saneras bort finns inte.

– Det finns väldigt många småkryp som kan komma in, men jag tycker inte att de här behöver räknas som skadedjur. Tar man bara hand om sitt hem så burkar man bli av med dem ganska omgående. Skulle man ha städat och de ändå kommer in så kommer de avta när de blir kallare ute.

Dock kan det bli större problem om de kommer in i till exempel restaurang och storkök.

– Då kan det bli problem på en annan nivå. Men rent professionellt är det inte ofta som vi åker ut och hjälper till på grund av att det har blivit för många bananflugor.

Har du någon bra blandning som får bort dem enkelt?

– Ja, det finns jättebra små fällor. De dras till alkohol. Om du till exempel har lite vinäger eller en liten skvätt kvar i en vinflaska och droppar i lite diskmedel så kommer de söka sig dit och drunkna i blandningen.

Ytterligare en aspekt kring bananflugorna är att det är mycket forskning som kan bedrivas tack vare dem.

– Man forskar jättemycket på flugan och man kan använda den till många genetikstudier där man kan korsa dem med varandra, säger Thomas Persson Vinnersten.

Snabbfakta om bananflugan

  Vid högskolan i Skövde har man bedrivit forskning på cancersjukdomar, fertilitet, glutenintolerans och genetiska skelett- och muskelsjukdomar. Det har man kunnat göra tack vare bananflugan.

  Bananflugan har samma grundläggande celler som vi människor. Det gör att man till exempel kan använda bananflugan för att testa mutationer för att ta reda på vad mer exakt som sker i generna.

  Det finns ett 1000-tal arter av släktet Drosophila i världen.

Källor: www.forskning.se, www.nrm.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!