I åtta av länets kommuner finns inga logopeder. En logoped arbetar med att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem som härrörs av språk-, tal- och röststörning. Logopeder utreder även när kommunikationsproblem uppstått till följd av andra funktionshinder.
Flera kommuner i Sverige anser att logopeder fyller en viktig funktion och har anställt logopeder inom skolans verksamhet. Inom Norrköpings kommun fanns för två år sedan några enstaka logopeder. Nu finns det 16 logopeder, varav tre riktas mot förskolan. Förklaringen? I takt med att "rektorer har inspirerat varandra" har antalet logopeder vuxit, enligt Zlatko Jankovic, avdelningschef inom elevhälsan i Norrköping.
– Till en början anställdes logopeder för att arbeta med elever som har en språkstörning. Idag arbetar fortfarande logopederna framför allt med elever med språkstörning, men även med elever som har en språklig sårbarhet av andra orsaker till exempel autism eller Adhd. Logoped i förskola och skola erbjuder insatser som språkstimulans, språkträning och förslag på anpassning och utveckling av lärmiljön, uppger Zlatko Jankovic.
Men så är det inte i Sörmlands kommuner.
Bara Oxelösunds kommun har en logoped anställd.
Eskilstunas, Nyköpings och Vingåkers kommuner menar att det är sjukvårdens insatser som blir aktuella om barn eller vuxna har grava språkstörningar eller andra medicinska problem och har behov av logoped. Däremot har man talpedagoger, men det är något helt annat.
Och så resonerar flertalet av kommunerna – logopeder är region Sörmlands ansvar.
Men det menar Ulrika Guldstrand är en tankevurpa, som kan få stora konsekvenser på ett barns utveckling. Många barn har i dag inlärningssvårigheter och i takt med att Adhd och andra diagnoser växer ökar efterfrågan på hjälp.
– Vi driver frågan om att logopedi ska ingå i den lagstadgade elevhälsan. Utredning är en sak, arbetet återstår sedan på plats för att . Och den viktigaste biten är att logopeder ska vara i närmiljön och tillsammans med specialpedagoger kan man nå långt, säger hon.
Ulrika Guldstrand säger att var tredje svensk kommun har anställda logopeder.
Logopederna i region Sörmland ser en ökad efterfrågan på insatser. Till i år fick man förstärkning i form av två tjänster. Men man är långt i från grannlänet Östergötland.
Inom region Sörmland arbetar femton logopeder i dag. Patientgruppen är stor, från vaggan till graven, som chef för logopedverksamheten Magnus Marklund uttrycker det.
– Och vi ser en ökad efterfrågan på logopedinsatser, säger han.
Han och kollegorna Julia Berglund och Carina Lindblad ser gärna fler logopeder i Sörmland.
De får medhåll av Kerstin Andersson, logoped på Gotland. Hon slår också ett slag för att kommunerna bör ta ett större ansvar. Hon säger att flera kommuner börjar inse att det vardagliga arbetet med fördel bör bedrivas i skolmiljön.
– De problem som uppstår gör det oftast i inlärningssituationer, säger Kerstin Andersson.
I grannlänet Östergötland ser man även på sjukvårds nivå en markant skillnad jämfört mot Sörmland. Region Östergötland har 65 logopeder anställda, om än att man har ett större befolkningsunderlag, men inte i den storleksordningen.
Grundutbildningen till logoped omfattar fyra år och finns vid sex lärosäten i Sverige: Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Logopedprogrammet tillhör medicinsk fakultet, men omfattar utöver medicin och logopedi även språkvetenskap och psykologi.