I Sverige bor det nästan en kvarts miljon barn i vad Rädda Barnen klassificerar som ekonomisk utsatthet. I procent räknat är siffran 12. Fattigdomsrapporten är gjord under 2012 och 2013 och räknar in de barn som bor i en familj med låg inkomst och eller har försörjningsstöd.
Mellan 2012 och 2013 har Eskilstuna sett en ökning i barnfattigdom med 0,5 procent och kommunen hamnar i bottenskitet av kommunrankningen, plats 284 av 290 med drygt två av tio barn i fattigdom.
Josef Zsido, chef på enheten för arbete på Eskilstuna kommun menar att det finns många omvärldsfaktorer som påverkar hur stor barnfattigdomen blir.
– Saker som socialförsäkringssystem, barnbidrag, underhållsstöd och arbetslöshetssituationen påverkar de olika kommunerna. Vi har en omvärld att förhålla oss till och inom ramen för det kan vi göra vissa saker men det löser inte huvudfrågan och hjälper inte att lyfta dem ur arbetslöshet, säger han.
En åtgärd som indirekt kan motverka barnfattigdomen är att vårdnadshavarna får traineeanställningar.
– Då får man lön och utför ett arbete ofta inom kommunal verksamhet, det är en insats som hjälpt många barn och det finns socioekonomiska analyser som visar på flera samhällsvinster. Vi är inne på tredje året och under 2014 var det 253 barn som berördes och fick en bättre ekonomi, säger Josef Zsido.
Rapporten pekar också på att barn med en ensamstående förälder eller med föräldrar födda i utlandet oftare hamnar i fattigdom, nära var tredje barn med utländsk bakgrund är fattigt.
– Ofta handlar det om grupper som inte etablerat sig på arbetsmarknaden ännu och inte har rätt till a-kassa. Dels finns det en låg utbildningsnivå, människor behöver utbildning för att kunna få jobb, det är en av de främsta orsakerna till arbetslösheten och barnfattigdom, säger Josef Zsido.
Det barn som tvingas avstå fritidsaktiviteter kan missa mycket värdefull tid med sina jämnåriga kamrater.
– Fritidsaktiviteter kostar och har de inte råd begränsas deras möjligheter till deltagande. Konsumtionen i dag är också en del av deras identitet och ju äldre de blir desto mer betydelse har den. Det kan leda till någon slags uteslutning, isolering och segregation. Det finns en riskfaktor för barn och forskning visar på korrelation mellan dålig ekonomisk status och arbetslöshet och kriminalitet i vuxen ålder, säger Josef Zsido.
Än värre är problemet i Flen. Kommunen får plats 288 i Rädda Barnens rapport och här är nästan var fjärde barn utsatt för fattigdom.
I Strängnäs är läget lite ljusare, här är andelen barn i fattigdom lägre än rikssnittet och hamnar strax under 10 procent. Det ger Strängnäs plats 99 på kommunlistan.