Bedrägerierna mot Försäkringskassan ökade i region Öst, där Sörmland ingår.
Under 2020 minskade antalet anmälda bedrägerier i hela landet, visar ny statistik från NBC, polisens nationella bedrägericentrum. Mest minskade kortbedrägerierna, med 25 procent, men utslaget på alla bedrägeribrott handlar det om en elva-procentig minskning, till 212 984 anmälningar. Det innebär ändå 24 anmälningar i timmen, varje timme hela året, i genomsnitt.
Ett par bedrägerikategorier ökade dock. Dit hör bidragsbrotten, som ökade med 29 procent under 2020, till 7 128 ärenden. Anmälningarna om bidragsbrott mot kommunerna ökade med 47 procent och mot Försäkringskassan med 28 procent. Regionerna Mitt och Öst, där Sörmland ingår, står för den största ökningen av anmälda bidragsbrott mot Försäkringskassan med 463 anmälningar.
Kassan har riktat återkrav mot sörmlänningar på sammanlagt 42 miljoner kronor och förhindrat felaktiga utbetalningar på 26 miljoner kronor under 2020. De vanligaste fusken rör tillfällig föräldrapenning, vab, sjukpenning och assistansfusk.
– Assistansfusket behöver inte röra så många ärenden, men det blir stora pengar, säger Peter Fausö, områdeschef hos Försäkringskassans kontrollverksamhet i södra Sverige.
Andra fusk rör bostadsbidrag och underhållsstöd, ofta sammanhängande med skenseparationer. Par låtsas flytta isär för att exempelvis kunna söka bostadsbidrag var för sig.
Peter Fausö på Försäkringskassan tror att kassan blivit mer effektiv, när det gäller att upptäcka bedrägerierna.
Men ganska få av Försäkringskassans ärenden polisanmäls.
– I Sörmland avslutade vi 597 ärenden under förra året. Lite drygt 20 procent polisanmäldes. Det finns vissa juridiska krav för att vi ska kunna anmäla, kopplat till uppsåt och medvetenhet. Vi måste vara helt säkra på att ersättningen var fel och vi måste vara helt säkra på att det är ett medvetet brott, inte slarv eller misstag, säger Peter Fausö,
I polisens sammanställning förklaras Försäkringskassans ökande anmälningar med större resurser till brottsbekämpning hos kassan. Men Peter Fausö tror snarare att det handlar om högre effektivitet: de ökade resurserna har inte slagit igenom än, säger han.
– Vi är effektivare i kontrollarbetet, ser mönster lättare, utvecklar samarbetet med andra myndigheter.
Och, betonar han, det är viktigt att Försäkringskassan fortsätter hitta fuskarna.
– Vi betalar väldigt mycket skatt till våra välfungerande socialförsäkringssystem, skatt som är tänkt att gå till vissa saker. Då måste vi komma på dem som fuskar. Det är en jätteviktig signal till skattebetalarna.
Från att inte ens ha funnits som begrepp i början av 2020, dök plötsligt "bedrägerier kopplade till covid-19" upp och kulminerade i april månad. Men mängden covid-19-bedrägerier blev aldrig så stor som befarat: under hela fjolåret anmäldes omkring 230 ärenden. I början av pandemin handlade det om falska insamlingar till olika "corona-fonder", men den största andelen bedrägerier handlar om att någon beställt sådant som munskydd eller handsprit, som inte levererats. Det har också förekommit ett antal bedrägerier där personer påstått sig komma från Folkhälsomyndigheten eller från sjukvården, där man exempelvis har sagt sig vilja ordna med vaccination.
Kortbedrägerierna minskade med 25 procent 2020, jämfört med 2019.
Bedrägerier med internationell anknytning har minskat under 2020, från att stå för 43 procent av anmälningarna 2019, till 35 procent under 2020. Anledningen tros vara att kortbedrägerierna gått ned, vilka ofta styrts från utlandet.