"Jag tycker att priserna är riktigt bra", säger Ali Kais, som brukar sätta sig på bussen för att besöka olika delar av länet.
För Ali Kais betyder kollektivtrafiken frihet. Han tycker om att resa runt i länet och Sörmlandstrafikens bussar gör det möjligt. Just den här dagen har resan gått från hemmet i Flen till Nyköping.
– Bussarna är oftast fina och med tanke på det tycker jag att priserna är låga. Jag är verkligen supernöjd, säger han.
Ali Kais uppfattning om priset får stöd av en kartläggning som tidningen har genomfört. Resenärerna i länet betalar nästan minst i landet för att resa kollektivt – åtminstone om jämförelsen gäller priset för ett månadskort.
Av landets 21 regioner är det bara Gotland som har ett lägre pris. På ön kostar kortet 750 kronor. Uppsala har samma prislapp som Sörmland – 930 kronor – men i de övriga regionerna är den högre.
Frågan är vad som händer med biljettpriserna framöver. Kollektivtrafiken i landet befinner sig i en ekonomisk kris. Pandemin har lett till att antalet resenärer har rasat och även om regionerna stödjer kollektivtrafiken ekonomiskt är biljettintäkterna viktiga.
– I landet som helhet står biljettintäkterna för ungefär hälften av den regionala kollektivtrafikens intäkter, säger Johan Wadman, vd för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik.
Förra året gick staten in med tre miljarder kronor för att stödja den pandemidrabbade kollektivtrafiken och nyligen meddelade regeringen att stödet för 2021 höjs från två till tre miljarder. Det är inte på långa vägar tillräckligt, anser Johan Wadman.
– Under 2020 förlorade kollektivtrafiken sju miljarder i biljettintäkter. I år pekar prognosen på att tappet blir hela 8-9 miljarder.
Med andra ord förlorar kollektivtrafiken åtskilliga miljarder i biljettintäkter under pandemin som staten inte avser att kompensera. Det är naturligtvis problematiskt – men lösningen är inte höjda biljettpriser, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Sörmland.
– Regionen kommer att skjuta till pengar för att täcka intäktsbortfallet. Vi har en stabil ekonomi och klarar av det, säger hon.
Problemet är också större än den rent ekonomiska situationen, förklarar hon. Visst är det tufft att biljettintäkterna rasar men ett värre problem är att pandemin har fått många människor att ändra sitt beteende: Med all rätt har människor undvikit att resa kollektivt.
– Frågan är hur vi får människor att börja resa kollektivt igen, när pandemin är över.
Enligt Monica Johansson är detta en knäckfråga, även ur ett ekonomiskt perspektiv. Om inte resenärerna kommer tillbaka efter pandemin blir tappet av biljettintäkter nämligen ett långvarigt problem.
– Vårt fokus ligger därför på att få tillbaka resenärer när pandemin är slut. Höjda biljettpriser skulle vara kontraproduktivt och medföra att färre människor skulle hitta tillbaka till kollektivtrafiken, säger hon.
Varför är det viktigt att resenärerna återvänder?
– Det finns många skäl. Miljön är ett. Sedan är det viktigt att vi har en väl utbyggd kollektivtrafik för de människor som inte har tillgång till bil. De måste kunna ta sig till jobb och utbildning.
På bussterminalen i Nyköping står Jessica Segerberg. Hon har hälsat på familjen och ska nu tillbaka hem till Mölnbo.
– För mig fungerar det utmärkt med kollektivtrafik. Mölnbo är ganska lantligt men har pendeltåg till Stockholm. För mig är det perfekt, säger hon.