Bostadsmarknaden är i obalans och det råder en brist på bostäder. Den bilden ger samtliga Sörmländska kommuner när de svarar på Boverkets årliga enkät.
De sörmländska kommunerna är inte ensamma om sin beskrivning av läget. 240 av landet 290 kommuner gör samma bedömning. En ökning med 30 procent från året innan. En förändring som enligt Boverket beror på att befolkningen växer, snabbt.
Under förra året ökade Sörmlands befolkning med strax över 3 000 personer, samtidigt som det byggdes 850 bostäder. Det visar siffror från SCB som sammanställts av Hyresgästföreningens faktabank om boende, hurvibor.se.
Sarita Hotti (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Eskilstuna kommun, känner igen sig i beskrivningen.
– Befolkningen i Eskilstuna har ökat med över 1 000 personer, varje år. Och vi har inte byggt antalet bostäder som skulle motsvara det – alls.
Hur kommer det sig att det inte byggts i den takt som skulle behövas?
– Att det blivit så akut i Eskilstuna, det har ju kommit nu. Vi gjorde en utredning för tre-fyra år sedan och den visade inte på den här ökningstakten. Den visade att vi har behov av bostäder, men inte den här ökningstakten som det är nu.
En av bristerna hon ser är att det inte funnits färdiga detaljplaner. Ett förhållande som verkar råda i flera kommuner, eftersom det nu enligt Sarita Hotti blivit huggsexa om planhandläggare.
– Vi fick ett tillskott i budgeten förra året till i år. Två miljoner extra just till planprocessen och till planhandläggare för att kunna anställa fler. Där är bristen nu att det är svårt att rekrytera, det är ett bristyrke. Alla kommuner rycker i de som finns. Då blir det till slut så att man köpslår kommunerna emellan, vem som kan erbjuda bäst lön och ge så bra villkor som möjligt.
Även i Katrineholms kommun arbetar man med detaljplanerna, eftersom det är ett sätt att få byggandet att ta fart.
– Vi försöker se till att det byggs så mycket som möjligt genom att ta fram detaljplaner och på annat sätt verka för det. Och jobba så snabbt som möjligt med de detaljplaner och bygglov som vi har att hantera. Vi har även anställt ett antal handläggare för att jobba ännu snabbare, säger Martin Egélius, (M), orförande i bygg- och miljönämnden i Katrineholm.
Det kan enligt Boverket finnas många olika anledningar till att en kommun gör bedömningen att det råder bostadsbrist. Det kan dels handla om att efterfrågan är stor från personer som vill flytta till kommunen, men även att det finns bostadssociala problem i kommunen. Eller en kombination, det vittnar Martin Egélius om gäller för Katrineholms del.
– Det finns ett visst mått av trångboddhet men även att efterfrågan är större än vad tillgången är.
Vad får det för konsekvenser för en kommun att det är brist på bostäder?
– Om människor inte kan hitta någonstans där de vill bo så kan man tappa både arbetskraft och attraktivitet som kommun vilket såklart är negativt för kommunen. Särskilt eftersom vi växer och vill fortsätta att växa. Om företag startas och vill rekrytera människor som sedan har svårt att hitta någonstans att bo så blir det ett problem för kommunen.
De sörmländska kommunerna blickar framåt och gör en bedömning av det förväntade bostadsbyggandet i sina enkätsvar till Boverket. Mellan 2016 och 2017 kan det bli 1 985 nya bostäder i länet, siffror som ligger i närheten av vad som anses behövas.
Men dessa siffror ska tas med en nypa salt. Det är inte alltid planerna blir verklighet. Enligt Hyresgästföreningens faktabank om boende, hurvibor.se, så påbörjades inte ens hälften av de byggstarter som kommunerna räknade med under 2015.
I Nyköping exempelvis ligger man enligt Carl-Åke Andersson (S), orförande i bygg- och tekniknämnden, väl framme med färdiga detaljplaner
– Vi har färdiga detaljplaner för flera tusen bostäder som ligger och bara väntar. Det är inte kommunen som bestämmer när man sätter igång ett bygge utan det är ju aktörerna på bostadsmarknaden. Och många gånger är man lite försiktig och det har jag full förståelse för, att man vill ha teckning innan man sätter igång ett projekt.
Kommunens eget bostadsbolag har fått ett utökat ägardirektiv. Nu ska 100 bostäder byggas varje år, mot tidigare 70.
– Det är det vi direkt kan påverka. Sedan hoppas vi att alla andra aktörer på marknaden faktiskt förstår att vi står inför en jätteutmaning här nu när Ostlänken kommer och så vidare. Vi har ett stort behov av bostäder även framgent.