Det var i höstas strålsäkerhetsmyndigheten granskade landstingets strålskyddsarbete. I granskningen ingick bland annat hur styrningen av verksamheten fungerar, vilken kompetens personalen har, hur utrustningen fungerar och om lokalerna är ändamålsenliga.
Nu har rapporten kommit och där framkommer att det finns en hel del som inte är bra.
Av strålsäkerhetsmyndighetens 176 krav fann myndigheten att landstinget inte uppfyller kraven i 63 av dem. Alltså nästan en tredjedel.
– Man (landstinget) bedriver ett visst strålsäkerhetsarbete, men det stora antal brister som identifierades när vi genomförde vår inspektion visar att landstinget inte kan garantera att verksamheterna med strålning bedrivs på ett säkert sätt, säger Carl Bladh-Johansson.
Till stor del handlar det om brister i dokumentering, till exempel rutiner vid bestrålning av patienter.
– Just att det inte finns dokumenterat gör att det finns risk för att personalen inte vet vilka rutiner som gäller, säger Carl Bladh-Johansson.
Till exempel kan personalen bli tveksam över hur röntgenundersökningar ska utföras eller om en undersökning är berättigad, förklarar han.
Personalen kan bli tveksam över vilka form av undersökning som ska gälla för respektive patient och om en undersökning är berättigad, förklarar han.
Men ingen patient ska behöva känna sig rädd och avstå från att låta sig undersökas eller behandlas, fortsätter Carl Bladh-Johansson.
Landstinget har nu krav på sig att åtgärda bristerna och ska därefter redovisa en orsaksanalys och identifiera åtgärder som ska rapporteras till strålsäkerhetsmyndigheten senast 30 juni.
– Vi tar inspektionen på stort allvar, säger Jan Grönlund, landstingsdirektör, i ett pressmeddelande.
Flest brister fann man hos röntgen på Nyköpings lasarett. – Där kan man inte garantera att verksamheten med strålning sker på ett säkert sätt, säger Carl Bladh-Johansson, inspektör på myndigheten.