Vårdplatsbrist är inte skäl att skicka hem en patient. Men var går gränsen när det är patientsäkert eller patientosäkert? Det avgörs av närvarande läkare, enligt Görel Wachtmeister.
– Hur uttalad hjärtsvikt har patienten, det avgörs av läkaren där och då. Vi läkare gör kliniska bedömningar och utifrån dessa sannolikhetsbedömningar över det fortsatta förloppet, säger hon.
Landstinget har rutiner och vårdplatsbrist är aldrig ett skäl att skicka hem en patient. Vid vårdplatsbrist löses situationen med att man överbelägger på vårdavdelningarna, enligt Görel Wachtmeister.
Bristen på vårdplatser på Sörmlands sjukhus har sedan i somras minskat. Bristen i Sörmland är fortfarande störst i hela landet. Men om bristen på vårdplatser inneburit fler vårdskador eller fara för patienterna är oklart.
Antalet anmälningar till myndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och patientnämnden har ökat, men det behöver inte bero på vårdplatsbristen.
– Utifrån de siffror vi har går det inte att utläsa, säger Peter Augustinsson, en av sex chefsläkare inom landstinget.
Det går heller inte att dra någon slutsats utifrån avvikelserapporterna (risk för att en patient skadas).
De dominerande anmälningarna är felaktig eller fördröjd diagnos.
Landstingets patientsäkerhetsenhet har som uppgift att förbättra och utveckla patientsäkerheten. Stort fokus ligger på att patientsäkerhetsronder, där man går igenom säkerhets- och hygienkultur, risk- och händelseanalyser. En handlingsplan läggs upp, som följs upp.
Ett arbete som skördat frukt är minskningen av receptförskrivning av antibiotika, som nu i Sörmland är lägre än riksgenomsnittet, och vårdrelaterade infektioner hos inneliggande patienter, som också är klart lägre än riksgenomsnittet.