"När brotten på landsbygden inte prioriteras blir det ett utanförskap. Man behöver sätta in resurser på landsbygden för att befolkningen där ska känna sig som en del av samhället", säger Christin Larsson.
– Hotet mot oss lantbrukare har förändrats mycket sedan jag och min familj började bedriva lantbruk 1992. Visst kunde det försvinna några liter diesel förut men nu handlar det om flera kubik, säger Christin Larsson, lantbrukare och förtroendevald på LRF.
Christin Larsson och hennes familj bedriver bland annat spannmålsproduktion och skogsbruk i Södermanland. Hon berättar att den övervakning och kartläggning som ligorna gör inför ett tillslag märks av tydligt.
– De har stenkoll. De vet precis var sakerna de har på sin beställningslista finns. Vissa bekanta till mig har till och med blivit bestulna när de tagit en långlunch.
Christin Larsson och hennes familj har själva utsatts för brott flera gånger genom åren.
– Innan vi började jobba brottsförebyggande, drabbades vi ungefär två gånger om året.
De har alltid valt att polisanmäla men Christin kan förstå de lantbrukare som väljer att inte göra det.
– Det kostar att upprätta en anmälan, ofta tar det flera timmar. Är det mitt under säsong har man kanske inte tid att vänta i telefonkö utan måste ut och jobba.
De ekonomiska konsekvenserna vid en stöld blir ofta mer omfattande än själva stöldgodsets värde.
Brotten begås oftast under säsong och läglighetseffekter, så som rätt tid för att tröska eller så, kan gå förlorade för att en maskin inte går att köra till exempel.
– Det finns en stor uppgivenhet kring detta. Man har alltid i bakhuvudet vad som kan hända. Ibland känns det som att om brott av den här kalibern hade begåtts i ett tätortsnära området så hade det uppmärksammats på ett annat sätt.
I Katrineholm, Vingåker och Flen har LRF inlett ett samarbete med kommunpolisen. Målet är att förbättra kommunikationen mellan lantbrukare och polisen för att minska antalet stölder.
– Samarbetet känns väldigt bra. När brotten på landsbygden inte prioriteras blir det ett utanförskap. Man behöver sätta in resurser på landsbygden för att befolkningen där ska känna sig som en del av samhället.
Hon berättar att det finns en oro för att bli utsatt igen om man skyltar med att man varit med om ett brott tidigare.
– Egentligen spelar det väl inte någon roll eftersom vi ändå är så pass kartlagda. Jag kan känna att det här problemet har fått eskalera utan att samhället har hängt med. Allmänheten och politikerna borde få mer kunskap om hur utsatta vi lantbruksföretagare är.