– Frågorna om corona har handlat mycket om den egna vikten. Det har aldrig varit så många som visat ett intresse för att förändra sina levnadsvanor.
Det säger Maria Vejdal, verksamhetschef för välfärd och folkhälsa vid Region Sörmland.
Övervikt och fetma är ett tilltagande folkhälsoproblem i hela västvärlden. Den för med sig en rad hälsorisker. Bland annat ökar risken för diabetes och för hjärt- och kärlsjukdomar.
Dessutom har övervikt visat sig vara en riskfaktor vid covid-19; överviktiga personer har större risk att bli allvarligt sjuka och att dö till följd av coronaviruset.
Detta tycks nu alltså ha fått fler människor att känna oro över sin vikt och att vända sig till vården för att få hjälp.
Sörmland är inget undantag från resten av västvärlden när det gäller övervikt och fetma i befolkningen. Även här har andelen överviktiga ökat de senaste decennierna. 2017 var över hälften av sörmlänningarna, 56 procent, feta eller överviktiga, enligt rapporten Hälsa i Sörmland.
– Vi ligger inte så bra till. Vi har en ganska utmanande situation i Sörmland, konstaterar Maria Vejdal.
Redan bland barn och unga är många överviktiga. Det visar undersökningar bland 4-åringar och bland länets skolungdomar. I årskurs nio är 18 procent av eleverna i Sörmland överviktiga, i årskurs två på gymnasiet 23 procent, enligt undersökning Liv och hälsa, ung.
Att minska övervikten bland de unga är viktigt av flera skäl. Den som är överviktig i unga år, löper risk att förbli det längre upp i åren. Och det är viktigt att grundlägga goda vanor tidigt, eftersom de tenderar att sitta i hela livet, framhåller Maria Vejdal.
Övervikt och fetma kan, liksom många andra folkhälsoindikatorer, kopplas till befolkningens utbildningsnivå och till andra socioekonomiska faktorer. Och i Sörmland är utbildningsnivån lägre än för Sverige som helhet. Även sett till andra socioekonomiska indikatorer ligger Sörmland sämre till än rikssnittet.
– Sörmland har en hög socioekonomisk tyngd, konstaterar Maria Vejdal.
För att förbättra folkhälsan och minska andelen överviktiga krävs alltså förändringar i samhället, menar Vejdal. Men även om det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och hälsa, kan man inte enbart sätta sitt hopp till utbildning.
– Målet är inte ett samhälle där alla är akademiker. Utan att alla människor ska ha möjlighet att leva hälsosamt.
Frågan är snarare vad som ligger bakom den större ohälsan bland dem med lägre utbildning. Maria Vejdal tar upp sådant som skiftarbete och otrygga anställningsformer.
– Den som jobbar skift kan exempelvis ha svårt att få ordning på matvanorna.
Kanske kan det större fokus på folkhälsofrågor som coronapandemin fört med sig leda till förbättringar på sikt.
– Den här krisen har inneburit att folkhälsofrågorna har lyfts och att de beforskas och diskuteras som aldrig förr, säger Maria Vejdal.
Hon hoppas och tror, att detta ökade fokus ska leda till att fler människor nås av den hjälp och det stöd som finns att få. För regionen är väl rustad för att hjälpa människor med övervikt, enligt verksamhetschefen.
– Vi har väl utbyggda nätverk och stödfunktioner, och vårdcentralerna kan erbjuda bra stöd för beteendeförändringar, säger hon och nämner bland annat fysisk aktivitet på recept och nya, digitala verktyg som håller på att tas fram.