Spotpriset, det rörliga elpris som varje dag sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool, låg i juli på i snitt 2,4 öre per kWh – det lägsta månadspriset som någonsin uppmätts. Priset är exklusive påslag från elleverantör, elskatt, avgifter för elcertifikat och moms.
Även juni och början av augusti bjöd på låga priser och enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på elbolaget Bixia, har nivån sett över hela sommaren varit historiskt låg.
– På systemnivå är det så. Det många missar är att det skiljer sig åt beroende på var i landet man bor, säger han.
Sverige är uppdelat i fyra så kallade elprisområden. Elpriserna är i regel lägre i landets norra delar där stora delar av den svenska elproduktionen – främst vind- och vattenkraft – är baserad. Samtidigt bor den största delen av landets befolkning i dess södra delar, där också en betydande del av industrin finns.
Sörmlands elprisområde, SE 3, har liksom landet i stort varit och nosat på rekord.
– I juni låg priset på 25 öre per kWh, ett helt normalt sommarpris. I juli låg det på extremt låga nio öre. Det har vi bara sett en enda gång tidigare. Det var 2015 och vi hade, som i år, en väldigt nederbördsrik och blåsig sommarmånad.
Trist väder och minskad efterfrågan i semestertider ger, något förenklat, billigare el. Men enligt Johan Sigvardsson är det framförallt en faktor som bidragit till rekordnoteringen: Vatten.
– Vattennivåerna i Norge och norra Sverige är på nivåer som vi aldrig skådat förut. Välfyllda vattenmagasin innebär god tillgänglighet på vattenkraft, vilket gjort att vi har haft så låga elpriser. Jämför man med för två år sedan så kostade vattenkraft den sommaren 55 öre per kWh. Nu ligger priset på två öre.
Sverige producerar mer el än landet konsumerar och 2019 innebar en rekordnotering – aldrig tidigare har elproduktionen varit högre. Trots det lider södra Sverige av elbrist, något som finner sin förklaring i bristande överföringskapacitet.
– Problemet är att transportera elen söderut. Även om vi har ett överskott i norr så tvingas de södra delarna av landet importera kraft, vilket gör att det uppstår prisskillnader mellan norr och söder.
De senaste dagarna har elpriserna åter vänt uppåt. Här, liksom i södra Sverige, har priserna de senaste dagarna varit på en nivå man oftast brukar se på vintern.
Produktionen på de svenska kärnkraftsverken, alla belägna i elprisområde tre, har under sommaren varit begränsad till följd av de låga priserna. Det har helt enkelt inte varit lönsamt att producera. Under augusti genomförs planerat underhåll, vilket ytterligare reducerar kapaciteten.
De senaste veckornas värmebölja har i sin tur gjort att många vindkraftturbiner stått stilla. Sammantaget har det inneburit att området tvingats importera kraft till högre pris.
Elprisanalytikern ger dock lugnande besked.
– Vi snackar om tiotalet dagar. Det är inget som kommer bestå.
Höst och kyla ökar elförbrukningen. Högre efterfrågan ger högre priser. Men hösten medför också mer blåst och därmed mer vindkraft. Framåt oktober når kärnkraften full kapacitet igen. Samtidigt håller pandemin nere bränslepriserna. Utsikterna för fortsatt låga elpriser ser därför, menar Johan Sigvardsson, goda ut.
– Mycket hänger på hur snabbt vintern kommer och hur kall den blir, men den låga prisnivån kommer definitivt ligga kvar 2020 ut, så pass säker kan man vara.