EU:s gemensamma jordbrukspolitik föddes 1962. Målet var att göra jordbruket mer produktivt för att ge konsumenterna säker tillgång till livsmedel till rimliga priser. Dessutom var det ett sätt att se till att EU:s lantbrukare kunde försörja sig. Sedan dess har utmaningarna växt och jordbrukspolitiken ändrats många gånger. I dag omfattar politiken också livsmedelskvalitet, spårbarhet, handel och åtgärder för att främja EU-ländernas jordbruksprodukter samt arbetet för en levande landsbygd.
I de 28 EU-länderna finns omkring 11 miljoner gårdar och 22 miljoner lantarbetare. Jordbruket och livsmedelsbranschen sysselsätter nästan 44 miljoner personer i EU. Dessa ska producera mat åt över 500 miljoner människor.
För att kompensera för osäkerhetsfaktorer som exempelvis vädret, ser den offentliga sektorn till att bönderna får stabila inkomster. Mer än 40 procent av EU:s budget går till att utveckla jordbruk, fiske, miljö och landsbygd i EU-länderna. År 2016 fick sörmländska bönder totalt 346 359 000 kronor i EU-stöd, varav 165 584 000 i gårdsstöd.
Gårdsstödet är ett arealstöd för jordbruksmark som infördes 2005. Det är inte kopplat till vad eller hur mycket som produceras. Stödet ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet.
Förutom gårdsstödet kan jordbrukare från EU få bland annat nötkreaturstöd, ersättningar för att använda miljövänliga metoder, stöd till unga jordbrukare, stöd för att bedriva eller ställa om till ekologisk produktion samt kompensationsstöd (i områden som har sämre förutsättningar för att bedriva jordbruk).
Det sörmländska stödet innebar i snitt 170 000 kronor per företag. Bara fyra län hade ett högre snittbidrag per företag. Rikssiffran låg på 144 000 kronor per företag i snitt.
Reglerna kring EU:s jordbruksstöd är omfattande. I Sverige är det länsstyrelserna som har ansvar för att kontrollera att jordbrukarna uppfyller alla villkor. Detta görs genom kontroller, där en anmärkning kan leda till att man blir av med hela eller delar av stödet, och även kan bli återbetalningsskyldig.
EU-kommissionen har nu presenterat ett reformförslag för jordbrukspolitiken efter 2020. Det innebär bland annat att medlemsländerna får större ansvar att utforma och genomföra politiken lokalt, medan målen och kraven för jordbruket fortfarande bestäms gemensamt. EU-kommissionens förslag innebär också hundratals miljoner kronor mindre i EU-medel per år för svenska lantbrukare.