När Brå tittade närmre på drygt 700 anmälningar gällande hot, trakasserier och kränkningar på nätet kunde de se att hela 96 % av de ärendena lades ner. Enligt Ulrika Sundling, verksamhetsspecialist på IT-brottslighet hos polisen, har det att göra med tre saker: lagstiftningen på området är delvis ålderdomlig, det är svårt att samla bevis och framför allt finns det en okunskap om IT-brott inom rättsväsendet.
– Det behövs utbildning i ämnet bland alla aktörer. Spåren försvinner snabbt, de ligger bara kvar sex månader enligt datadirektiven. Vet man vad man har att göra med kan man säkra spår tidigt och därmed förbättra utredningsläget, säger Ulrika Sundling.
Som målsägande kan man också hjälpa till att säkra spår genom att ta skärmdumpar, anteckna konton och skriva ut eventuella hatmejl.
– Även om det så klart kan kännas otrevligt att ha kvar kränkningarna så kan det betyda jättemycket, säger Ulrika Sundling.
Lagstiftningen kring hot och trakasserier har inte hängt med i den digitala utvecklingen, enligt Sundling. 40 procent av anmälningarna i Brås granskning lades ner eftersom de inte kan eller ska utredas. Till exempel så faller anmälningar om förtal och andra ärekränkningsbrott inte under allmänt åtal. Det betyder att den drabbade måste driva ärendet rättsligt på egen hand.
Just nu pågår en utredning som ska vara klar i januari nästa år där man ser över hur lagen skulle kunna bli bättre utifrån den digitala världens perspektiv.
– Vi måste ha förståelse för att människor i dag till stor del lever sina liv genom nätet, säger Ulrika Sundling.
För att näthat ska förebyggas krävs att polisen blir bättre på att hantera ärenden, men skolan har också en viktig uppgift, menar Ulrika Sundling.
– Näthat är verkligen ett samhällsproblem och då gäller det att vi vuxna föregår med gott exempel, säger hon.