Solenergi växer explosionsartat – så också i Sörmland. 2018 fanns det 1 124 stycken nätanslutna solcellsanläggningar i länet med en installerad effekt på 22,3 megawatt, enligt Energimyndigheten. Jämfört med föregående år är det en ökning på 170 respektive 162 procent.
För att få med små och medelstora företag i solkrafts-boomen drog flera länsstyrelser, kommuner och regioner – däribland Region Sörmland – igång projektet "Framtidens Solel i Östra mellansverige". Tanken är att företagen ska investera mer i solel och på så sätt minska utsläppen samtidigt som näringslivets konkurrenskraft gynnas.
– Det finns ett stort intresse från många företag, säger Per Ekstorm, energi- och klimatrådgivare på Eskilstuna kommun, och nämner lantbruket som en sektor som han menar kan dra stor nytta av solel.
Fastän priset för solenergi har minskat kraftigt på senare tid handlar det ofta om betydande kostnader att investera i en anläggning. Ett begrepp som ofta används är så kallad pay-off-tid, det vill säga den tid det tar innan anläggningen blir lönsam. Men det finns många faktorer att ta hänsyn till, i synnerhet för företag som ofta påverkas av att regelverket tar hänsyn till storleken på anläggningen.
– Det är inte så vi vill vinkla det i avseendet lönsamhet, utan snarare vilken avkastning man har på insatt kapital. Då är avkastningen fem till nio procent, säger Ekstorm.
För företag, organisationer och privatpersoner som vill investera i nätanslutna solcellsanläggningar finns ett statligt stöd som ersätter upp till 20 procent av kostnaden och som mest 1,2 miljoner kronor per anläggning. Men det råder stor osäkerhet om bidragets framtid. Söktrycket är stort – i dag ligger det cirka 800 ansökningar och väntar hos Länsstyrelsen i Sörmland – som i nuläget enbart behandlar de ansökningar som kom in senast den 31 mars 2019.
– Får man stöd är det ännu lönsammare, men man ska inte bygga kalkylen på att man får bidraget. Det får ses som en bonus, säger han.
Från flera håll riktas det samtidigt kritik mot det gällande regelverket för större installationer, som man menar hämmar utbyggnaden av solel.
Genom det gemensamma solelsprojektet skickade Energikontoret Region Örebro län in ett antal förbättringsförslag till regeringen efter en utredning. Två av förslagen är att slopa energiskatten för egenproducerad och egenkonsumerad el, samt att börja tillåta överföring av el mellan närliggande byggnader, något som i dag inte är tillåtet.
Den tongivande branschorganisationen Svensk solenergi är inne på samma linje.
– Vi ser en explosion av villatak med solceller, därför att regelverket gynnar dem, men inte de stora takanläggningarna. Regelverket hänger inte med i utvecklingen. Man får alltså inte överföra el från en fastighet till en annan, det är det bara ditt lokala elnätsföretag som får göra, säger Anna Werner, vd vid Svensk solenergi.
För en eller flera solcellsanläggningar med en sammanlagd toppeffekt högre än 255 kilowatt måste man betala energiskatt – fastän man enbart själv använder den.
– Jag brukar likna det vid att man odlar egna morötter som man äter upp själv, men ändå ska det vara 34,7 öre skatt på varje morot, vilket motsvarar en kilowattimme. Så elskatten på el som du producerar och använder själv motverkar helt klart utbyggnaden av solel i Sverige på stora tak, säger hon.
Läs också: Härad får Sveriges största solcellspark