Det säger Charlotte Nylander, barnläkare och nydisputerad doktor i sin forskning om riskbeteende bland unga med kroniska sjukdomar, som diabetes.
Charlotte Nylander arbetar på barn- och ungdomskliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Där möter hon dagligen barn och unga med diabetes typ 1, även kallad barndiabetes. Det är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling och stort engagemang från både patienten själv och föräldrarna.
– Det gäller att ha ständig koll på födointag, insulin och blodsocker. Unga med diabetes måste själva klara insulinsprutor och stick i fingret flera gånger om dagen. Det går aldrig att ta ledigt från sin diabetes.
Alla klarar inte kraven och somliga har svårare än andra. Charlotte Nylander har i sin forskning hittat ett samband mellan dessa patienter och neuropsykiatriska problem som ADHD.
– ADHD innebär bland annat störd impulskontroll. Det kan leda till ett riskbeteende som påverkar möjligheten att sköta en kronisk sjukdom som diabetes.
Dåligt skött diabetes är farligt, både på kort och lång sikt. De omedelbara riskerna med för högt eller för lågt blodsocker är allvarliga nog. På längre sikt kan de leda till svåra följdsjukdomar och i värsta fall en för tidig död.
Det finns alltså mycket att vinna på att identifiera unga patienter som både har diabetes och neuropsykiatriska problem. Omgivningen kan göra mycket för att göra livet lättare.
– Man måste se till patienten i sin helhet, med styrkor och svagheter. Det kräver samverkan i hela nätverket runt omkring, med skola, hem och sjukvård. Man måste ordna så att vardagen runt omkring fungerar, se till så att de har det bra.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, orsakad av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. I det här fallet de betaceller som producerar insulin.
Till skillnad från diabetes typ 2 har insjuknandet ingenting med livsstil eller övervikt att göra.
– Kroppen får fnatt helt enkelt, säger Charlotte Nylander.
Varför det sker är fortfarande en gåta, även om det finns flera möjliga förklaringar. Man vet till exempel att barn som haft en rad infektioner har en ökad risk att få diabetes. Men det är långt ifrån den enda förklaringen, betonar Charlotte Nylander.
– Genetiken spelar också roll.
Efter en lång följd av år med ständigt ökat antal nyinsjuknade i barndiabetes verkar kurvan nu ha planat ut. Men fortfarande ligger Sverige, tillsammans med Finland, i topp i världen när det gäller antalet barn som har barndiabetes. Varför är också det en gåta.
Det händer att spädbarn får sjukdomen, men vanligast är att den debuterar i nio-tioårsåldern.
– Det är ett tufft besked att få för den som just börjat skolan. Men det är nog ännu värre att få diabetes i tonåren, säg 13-16 år, när man bara vill vara som alla andra.