– Ansvaret måste läggas på de vuxna, säger Kerstin Gustavsson, dietist på Nyköpings lasarett, som är en av dem som leder kursen.
Hon menar att det enda som håller i längden är att de vuxna i barnets omgivning gör förändringar som kan hjälpa barnet ifråga att komma till rätta med sin viktuppgång.
– Det finns till och med de som menar att barnen helst ska lämnas utanför behandlingen helt.
Ledordet för kursen är positiv förstärkning – att lyfta bra beteenden. Målet är att stödja föräldrarna att använda sina resurser och hitta lösningar som passar den egna familjen.
– Vi kan erbjuda kunskap och stöd. Det handlar till exempel om att berätta vad man ska äta för att må bra, vad man bör äta mindre av, och visa på aktiviteter utanför sjukhuset. Barnen ska inte banta. Målet är viktstopp.
Parallellt med att föräldrarna träffas och diskuterar ämnen som matvanor och fysisk aktivitet går barnen i viktskola med åldersanpassat lärande om kost och motion samt fysisk aktivitet och lek.
– De flesta barn som erbjuds fysisk aktivitet visar rörelseglädje, även fast det kanske inte är vad de skulle nämna som ett fritidsintresse.
Det är barn i åldrarna 5 – 11 år som har diagnosticerats med grav fetma som kan anmäla sig till viktskolan tillsammans med sina föräldrar.
– Det är i den åldersgruppen vi kan göra störst skillnad eftersom föräldrarna där har störst inflytande. Tonåringar är svårare. Där söker vi efter en modell att arbeta efter.
Men livsstilsförändringar är en knepig fråga och det är inte alla som får erbjudandet om att delta som vill det. Vid senaste kursstarten bjöds föräldrar till 25 barn in varav strax under hälften tackade ja.
Till hösten är det tänkt att en föräldrautbildning ska dra igång även på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. På Kullbergska finns ännu inga sådana planer, där saknas dietistresurser, men Barnklinikens arbete är länsövergripande och riktar sig till patienterna även på Kullbergska.