Första gången kvinnan uppmärksammades för sin bristande djurhållning var 2016. Det framgår av djurförbudet. Då hade en av kvinnans shetlandsponnyer så ont att den inte kunde stå upp. Ponnyn hade obehandlad fång, en sjukdom som yttrar sig i svår smärta i hovarna (se faktaruta). Hovslagaren som kallades ut beskrev att ponnyernas hovar var det värsta fall av vanvård hon sett och uppmanade kvinnan att ta ponnyerna till djursjukhus.
Men hon anmäldes för vanvård först våren 2019. Samma ponny hade då akut fång sedan vintern, enligt den anonyma anmälaren. Länsstyrelsen skickade ett brev till kvinnan och fick till svar att både veterinär och hovslagare var inkopplade. Och det nöjde sig djurskyddsinspektörerna med. Men hovslagaren kvinnan påstod sig anlita, hade inte varit där sedan 2016.
Till länsstyrelsen har hon hela tiden bedyrat att hon anlitat både veterinär och hovslagare för att hjälpa sina ponnyer.
I själva verket har hon verkat hovarna själv. I förundersökningen erkänner hon att hon tittat på youtube för att lära sig hur man gör och därmed förvärrat djurens lidande konstaterar veterinären.
I slutet av januari 2021 anmäldes kvinnan igen. Några barn hittade en av ponnyerna liggandes i sin box, genomsvettig och flåsande, uppenbart smärtpåverkad och ovillig att resa sig. Djurskyddet i kommunen larmades och uppmanade kvinnan att kontakta veterinär, vilket hon inte gjorde. När länsstyrelsen skickade ut veterinär konstaterade denne att ponnyn hade svår fång. Den avlivades på plats.
I maj 2021 var det dags igen. Länsstyrelsen gjorde ett oanmält besök och hittade en annan ponny med obehandlad svår fång. Kvinnan hade då, trots nya tillsägelser av både veterinär och länsstyrelsen, fortsatt att verka hovarna själv. Hovarna vara långa och felverkade, vilket skapade ytterligare smärta. Även den ponnyn avlivades på grund av smärtor, trots att kvinnan ville vänta för "att förlika sig med tanken".
Kvinnan, som bland annat jobbat med att bistå i djurskyddsärenden, fortsatte jobba trots anmälningarna om djurplågeri. Hon berättade inget för sin chef. När tidningen når kvinnan vill hon inte kommentera, men säger ändå att hon inte gjort något fel.
– Jag behöver inte uttala mig om det här, men det är många som verkar sina hästar själv. Det får man göra. Jag har inte gjort något fel.
Men varför informerade du inte din arbetsgivare om anmälningarna?
– Jag jobbade inte där då och det har ingen inverkan på det.
Men din arbetsgivare säger att du arbetade under den här tiden?
– Ingen kommentar.
Förstår du att människor kan reagera på att du agerar så här, med din roll?
– Det har ingenting med varann att göra. Jag behöver inte kommentera det.
Kvinnans chef kände inte till anmälningarna. Hon beklagar det inträffade. Hon berättar att kvinnan sades upp på grund av arbetsbrist sommaren 2021.
– Om jag vetat detta hade diskussionen varit en annan. Detta är väldigt olyckligt men har icke påverkat det som levererats från hennes arbetsplats. För djurens skull är det bra att det uppdagades och att djurplågeriet kunde upphöra. Det visar att Sveriges djurskydd fungerar, säger den förra chefen.
Ove Wattle, hovexpert på SLU, som rådfrågats av de veterinärer som kallats ut till gården vid två tillfällen är kritisk:
– Det här är ingen merit för henne. Med tanke på var hon jobbade hade man önskat att omdömet vad gäller djurs behov hade varit bättre.
Samma slutsats gör länsstyrelsen när de i djurförbudet understryker att kvinnan har ett arbete - som paradoxalt nog handlat om att skydda djur mot lidande - och därtill en examen i ämnet. Därför kan hon inte påstå att hon saknar kunskap menar de. Hon får djurförbud tills vidare.
I början av mars i år dömdes hon för djurplågeri i två fall till villkorlig dom och 40 dagsböter motsvarande 18 000 kronor.