Så här såg förslaget ut för en ny dragning av Näckrosleden genom Sörmland.
De senaste två åren har Region Sörmland, länets nio kommuner och näringslivet drivit frågan om att omvandla Näckrosleden till en nationell cykelled. I dag är den 70 mil lång och indelad i 14 etapper. Planen har varit att länka ihop leden och förbättra trafiksäkerheten.
– Vi var i skedet att skriva avtal med kommunerna, som i sin tur skulle skriva avtal med berörda markägare för att få leden sammanhållen genom hela Sörmland. I dagsläget är den uppdelad i lite olika snuttar, säger Christoffer Öqvist (M), regionstyrelsens ordförande.
Men det blev tvärnit. Det främsta skälet är att flera kommuner, liksom Region Sörmland, har ansträngd ekonomi och därför såg problem med finansieringen. Regionen hade betalat hälften av notan, medan kommunerna hade fått stå för löpande inspektion och ny skyltning.
– Vi skulle genomföra det här tillsammans, men det är en kostnad som man i dagsläget kan se som problematisk. Främst är det Gnesta som har haft synpunkter på att de inte klarar det. Om inte alla kan vara med så kan vi inte ha cykelleden kvar, säger Christoffer Öqvist.
Christoffer Öqvist är regionstyrelsens ordförande för Moderaterna i Sörmland.
Därför beslutade den regionala utvecklingsnämnden den 11 oktober att Näckrosleden ska avvecklas helt och hållet under 2025.
Arbetet som pågått de senaste åren kastas alltså i papperskorgen. Beklämmande anser Jakob Jansson, vd på destinationsbolaget Plus Katrineholm, som till 70 procent ägs av näringslivet i västra Sörmland och till 30 procent av Katrineholms kommun.
– Två års arbete har gått i graven på några få veckor. Det är oerhört beklagligt att man inte tar vara på det arbete som har gjorts för att få till en nationell cykelled. Kanske kunde man ha väntat något år tills ekonomin sett bättre ut eller sett över fler lösningar, säger han.
Jakob Jansson är vd för Plus Katrineholm och tycker att det är beklagligt att projektet med utvecklingen av Näckrosleden lagts ned.
Jansson lyfter fram att både Plus Katrineholm, Katrineholms kommun och politikerna i Katrineholm har varit positiva till projektet. Samtidigt uppger han att meningsskiljaktigheter mellan regionen och Nyköping, utöver ekonomin, också ligger bakom nedläggningen.
– Det handlade om hur man skulle fördela ansvaret. Det har funnits ett stort stöd, men ändå lyckades man inte komma överens. I stället för att enbart se till att projektet kostar pengar, borde man se till de vinster det genererar i ökad turism, men också pengar det sparar genom bättre folkhälsa. Det hade även betytt mycket för landsbygden, säger Jakob Jansson.