– Bara i juni har vi tagit emot 26 barn och normalt sett har vi inte alls så många. Nu tittar vi på nya lokaler för HVB-hem och i juni öppnade vi ett nytt mellanbo, säger Ulf Eriksson, enhetschef för Resursenheten ensamkommande barn och ungdomar på Eskilstunas kommun.
I juni förra året tog Eskilstuna emot åtta barn. Sedan 2014 har Sveriges alla kommuner ett avtal med länsstyrelsen och Migrationsverket att ha ett visst antal platser för asylsökande barn. Antalet utgår från ett så kallat fördelningstal som styrs av bland annat folkmängd och tidigare mottagande av asylsökande. Kommuner med många utlandsfödda har historiskt sett tagit emot fler barn då barn i första hand anvisas till kommuner de har en anknytning till. Eskilstuna har nu enligt Migrationsverket förvånansvärt många sådana anvisningar.
Att antalet ensamkommande barn ökar är en generell trend i hela Europa.
– Det är framför allt unga män som kommer ensamma. Smuggelnätverk fokuserar på dessa grupper och Sverige är ett primärt mottagarland, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.
För Flens del tog kommunen emot 67 ensamkommande barn under 2014 och i år har kommunen tagit emot 42 barn. För de kommuner som har haft ett avtal att ta emot barn under flera år är situationen lättare att hantera.
– Situationen är exceptionell men vi är en bra rustad kommun med en lång tradition av att ta emot flyktingar. Barnen som kommer har också blivit yngre vilket på ett sätt är positivt då de kan stanna på boendet längre och anpassa sig, säger Martin Alm, enhetschef för boendet på Flens kommun.
I Strängnäs har man under de senaste två veckorna tagit emot 13 barn och för hela 2014 kom 26 ensamkommande barn.
– Det går bra än så länge men det ställer kommunen på prov, att ha tillräckligt med socialsekreterare som kan utreda barnen samt att hitta boende för dem. Men vi har till skillnad från många andra en extern aktör som ordnar boende. Stämningen i kommunen är god, säger Annica Westling, verksamhetschef på Socialkontoret i Strängnäs.