Landets föråldrade va-nät har kallats för en tickande bomb under jord. Ledningar som grävdes ner för 50-60 år sedan har passerat bäst-före-datum. En del av dem fungerar fortfarande alldeles utmärkt, medan bristerna hos andra ger sig till känna som återkommande vattenläckor och torrt i kranarna hos kommuninvånarna.
Enbart ålder är inte något bra mått på om en ledning är bra eller dålig. Det understryker Hans Bäckman, expert på rörnät hos branschorganisationen Svenskt Vatten.
– Det finns ingen anledning att byta ut en fungerande ledning bara för att den är gammal. Det handlar om enormt stora pengar så det är viktigt att byta rätt.
– Det är väldigt svårt att förutse den första läckan på en ledning. Man måste göra systematiska uppföljningar av områden som har återkommande driftsproblem. Det är en analys som varje kommun måste göra utifrån sitt eget va-nät.
Samtidigt understryker han att kommunerna måste dra upp tempot för att byta åldrade ledningar.
– Det är lämpligt med en fördubbling av dagens förnyelsetakt, säger han.
– Det kommer att kräva höjda taxor, men från en förhållandevis låg nivå.
Admir Ibrisevic har inga invändningar mot analysen, men tillägger att allt till sist handlar om vad kommuninvånarna kan betala.
– Vi har inte obegränsat med pengar, eller personal för den delen. Men enligt vår femårsplanering ser vi investeringar som kommer att kräva taxehöjningar på mellan fem och tio procent.
Varje kommun bestämmer sin egen taxa och det är långt ifrån säkert att höjningen blir lika stor för alla bolagets kunder. Strängnäsborna kan komma billigare undan. Va-verksamheten i Eskilstuna och Strängnäs ligger visserligen i ett gemensamt bolag sedan 2014, men statusen på kommunernas va-nät skiljer sig åt.
– Strängnäs ligger betydligt bättre till. Kommunen har gjort större investeringar historiskt sett och i dag skulle jag tro att Strängnäs va-nät hör till de bättre i landet.
– Eskilstunas ledningar är varken bättre eller sämre än andra jämförbara kommuner. De håller ungefär samma standard som till exempel Västerås och Örebro.
Nu är det inte bara ledningarna under jord som behöver förnyas. Detsamma gäller de kommunala vatten- och reningsverken.
– Det kommer nya miljökrav som kräver nya steg i reningen, säger Admir Ibrisevic,
Ett sådant är kravet att landets reningsverk ska kunna ta hand om läkemedelsrester som spolas ut i avloppsvattnet.
– Det var inget man tänkte på när reningsverken byggdes på 1950-talet. Det betyder att vi i efterhand måste bygga till nya steg i reningen för att klara kraven.