Om Naturvårdsverket inte får mer pengar till marksanering i landet kommer de inte att nå målen som satts upp i den nationella planen för sanering av förorenad mark. Nämligen att 25 procent av alla områden som innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön ska vara sanerade år 2025 och 15 procent av de områden som innebär stor risk.
Naturvårdsverket som fått knappt 400 miljoner kronor per år sedan 2012 har skrivit till regeringen och begärt omkring 600 miljoner kronor per år, för att kunna öka takten och utveckla saneringsarbetet. Men den summan ser inte ut att vara aktuell de närmaste åren.
– Ju längre man väntar desto dyrare blir insatserna eftersom vissa områden läcker, säger Carl Mikael Strauss chef på sektionen för förorenade områden och jakt vid Naturvårdsverket.
Enligt regeringens budgetförslag i höstas skulle anslaget höjas till just 600 miljoner men riksdagen röstade sedan nej till förslaget, och anslaget landade på omkring 400 miljoner som tidigare år.
– Det är förstås mycket pengar det också men vi tycker inte att det räcker i förhållande till problemets storlek. Vår kunskap och kartläggning har gjort att vi vet problemets omfattning nu, säger Carl MIkael Strauss.
Helena Hellström Gefwert som är pressekreterare hos klimat- och miljöminister Åsa Romson, säger att regeringen är medveten om behovet av mer pengar men hon kan inte svara på om det kommer mer pengar till Naturvårdsverket i kommande budgetar.
– Det vet vi inte än, det återstår att se, säger hon.
Av Naturvårdsverkets 400 miljoner kommer omkring 300 miljoner att gå till åtgärder. Resterande kommer bland annat att läggas på forskning och utveckling av teknik och metod som kan påskynda arbetet. Något som kunde bli ännu bättre med mer statliga medel.
– Vi hoppas att de lyssnar på det vi skrivit, om det blir så är för tidigt att säga, säger Carl Mikael Strauss.