Efter en vår och sommar i skuggan av coronapandemin tycks allt fler svenskar ha anammat det latinska citatet "Memento mori" som betyder "Kom ihåg att du är dödlig".
Statistik från Sveriges auktoriserade begravningsbyråer, SBF, visar att andelen som skriver ner sina önskemål om sin begravning i det så kallade Livsarkivet har ökat med 150 procent från april till augusti. Den största ökningen står personer över 65 år i riskgrupper för.
SBF är medlemsorganisation för 400 privatägda begravningsbyråer och förbundsdirektör Ulf Lernéus ser ett tydligt samband mellan ökningen och den pågående pandemin.
"Vi kan helt klart tala om en coronaeffekt. Tidigare har andelen yngre som fyllt i Livsarkivet varit högre, men nu är det tydligt att de äldre känner behovet mer", konstaterar han i ett pressmeddelande.
Något Camilla Hansson, som äger och driver Arfvidsons begravningsbyrå i Nyköping, kan skriva under på.
– Vi har lämnat ut fler Livsarkivfoldrar än vanligt och många har ringt och bett att få dem hemskickade. Vi har även haft en ökning av testamenten och bokningar för att skriva framtidsfullmakter har exploderat. Många av de här tankarna har helt klart väckts i samband med corona. Det blir påtagligt att saker kan hända när som helst, säger hon.
Våren har varit hektisk på begravningsbyrån i pandemins spår.
– Vi hade en extrem ökning av ärenden här hos oss. Under april och maj ökade begravningsuppdragen med 60 procent. Det var tufft, men vi klarade det och personalen har varit jätteduktig och hängt i. Ingen av oss blev sjuka och vi var väldigt noga med skyddsutrustning och hygienrutiner.
På Eskilstuna begravningsbyrå har kontorschefen Peter Jansson inte märkt av någon ökning, men han tycker fler borde ta chansen och skriva hur man vill ha det efter sin bortgång.
– Det har jag själv gjort. Det förenklar för anhöriga om det finns ett Livsarkiv. Då behöver man inte ta så många beslut utan går efter den dödes önskan så långt det går.
Samuel Vikingson driver Östlunds begravningsbyrå, med kontor i Katrineholm, Flen och Vingåker. Inte heller han har inte märkt av någon markant ökning av Livsarkivstjänsten, men ser en annan coronaeffekt.
– Att fler tänker i de här banorna och vi har upprättat fler testamenten än vanligt det senaste halvåret. En sån här pandemi sätter sina spår i medvetandet om att vi är dödliga. Det föder tankar på ens egen bortgång.
Att tänka på sin egen död och bortgång kan kanske kännas främmande och skrämmande, men det finnas fler anledningar att sammanställa det nära och kära behöver veta den dag man själv inte kan uttrycka sin vilja. I Livsarkivet kan man nämligen fylla i uppgifter om sig själv som kan vara till hjälp om man drabbas av till exempel demens eller olycka.
– Man kan bland annat berätta om man är kvälls- eller morgonmänniska, vad man tycker om för kläder, mat och dryck. En del ryggar tillbaka och tycker inte upp att öppna upp sig som en bok, men det finns en poäng med att lämna sina önskemål, säger Samuel Vikingson.
Han berättar att medelåldern för de som fyller i sina önskningar i Livsarkivet har sjunkit.
– Vi har kommit bort från ålderdomens och dödens närvaro genom att vi har inrättat stora fina ålderdomshem där våra kära äldre kan leva i många år utan så mycket sällskap. Men de som är i 55-60-årsåldern begraver ofta sina föräldrar och blir varse om att de är nästa generation som står på tur, säger han.