När marken värms upp stiger värmen uppåt i atmosfären. Där kyls värmen av och vattenånga bildas, som blir till moln och nederbörd. Molnen kan växa sig allt större och kraftig elektrisk uppladdning kan ske, som vi kallar åskoväder. I ett åskmoln förekommer ofrysta vattendroppar och snöflingor, som gör att blixtar uppstår.
Är man riktigt nära ett blixtnedslag hör ett kortvarigt ljud, men den som är en bit från nedslaget hör ett dovt mullrande (åska), enligt Lennart Wern.
För att få ett hum om hur nära blixten slagit ned brukar man räkna sekunder, ett, två, tre, fyra och så vidare. Detta ska delas med tre, det vill säga hinner man räkna till sex är nedslaget två kilometer bort.
Men varför det åskar och blixten slår ned på vissa platser är inte riktigt klarlagt, uppger Lennart Wern.
– kraftig nederbörd kan ha en koppling till det, säger han.
Och mest regnar det på västkusten och antalet åskdagar i Sverige är flest i inlandet kring Laholmsbukten och västra Sverige.
– Det beror på att de flesta frontsystemen, lågtrycken, kommer västerifrån och bromsas upp av landmassan på västkusten, säger Lennart Wern.
Däremot är det färre åskdagar kring Vänern och stora delar av ostkusten och fjällen.
Men ett oväder på Fulufjället för 19 år sedan är ett av historiens mest omtalade. Fulufjället som är som en platå träffades av 700 blixtnedslag på några timmar.
– Mindre sjöar har mindre påverkan på vädret, säger Lennart Wern.
Och att blixten alltid slår ned i höga hus, flaggstänger eller träd beror på att blixten letar lättaste vägen från molnet till marken.
Men Sverige har få åskdagar (i genomsnitt mellan fyra och 20) jämfört med det inre av Amazonas och inre av Afrika, som kan ha över 200 åskdagar per år.