År 2017 demonstrerade polisen elchockvapnet Taser X2 inför det så kallade bärprovet som genomfördes i bland annat Sörmland.
I maj 2021 beslutade rikspolischefen att elpistoler på permanent basis ska införas som en del av polisens utrustning under 2022. Beskedet kom efter ett tvåårigt så kallat bärprov i samarbete med Umeå universitet, där poliser i bland annat Sörmland använt vapnet i skarpt läge.
Jens Lindström Lönn är samordnare i polisiär konflikthantering i Sörmland och kommer att utbilda poliser i användningen av elpistoler. Han konstaterar att det nya vapnet, ett så kallat mindre dödligt hjälpmedel, är ett välkommet tillskott.
– Syftet är att minska risken för ingripande polispersonal och den vi ingriper emot. Fördelen är att när strömpulsen upphör så upphör även våldet. Precis som med pepparspray är risken för bestående skador minimal. Behöver jag däremot slå någon med batongen så finns risk för skador som ger bestående men, säger han.
Inom polisen har det propagerats för elpistoler i många år. Ett centralt argument är att elpistoler hade varit ett alternativ i situationer där poliser idag känner sig nödgade att skjuta skarpt. På Polisförbundet i region öst, där Sörmland ingår, har man länge förespråkat ett införande.
– Det finns många situationer genom åren som hade kunnat lösts med ett elchockvapen. Då hade säkert många sluppit att avlida, och många poliser sluppit fara illa, säger Måns Borgny, regionalt samordnande huvudskyddsombud.
Under det tvååriga bärprovet har elpistoler, enligt Jens Lindström Lönn, vid flera tillfällen varit avgörande för att skarpa skott inte avlossats.
– Enligt preliminära siffror så handlar det om sex, sju situationer där det enda alternativet hade varit att använda tjänstevapnet.
Pepparsprej har använts av svensk polis sedan 2005. Sprejen är dock behäftad med ett ur polisiär synvinkel grundläggande problem: den biter inte på alla.
– Vi märker att en rätt betydande del av befolkningen är mer eller mindre resistent mot den aktiva substansen i sprejen. Men framförallt så svarar man inte lika bra mot sprejen när man är påverkad av alkohol, narkotika eller är under kraftig psykisk påverkan. Den har, till skillnad från elchockvapnet, helt enkelt inte avsedd verkan.
Vapnet har en varningsfunktion – då syns elektriska blixtar med tillhörande ljud längst fram.
Elpistolen skiljer sig från det vanliga tjänstevapnet genom sin kraftiga klargula färg. Längst fram sitter en liten kassett med två pilar kopplade till metalltrådar. När dessa skjuts iväg och träffar en person sluts en strömkrets och en strömpuls skickas ut. Pulsen slår ut nervbanorna i kroppen som tillfälligt hamnar i ett krampaktigt tillstånd.
Polisen kan därefter skicka ytterligare pulser med avtryckaren om så krävs. Vapnet kan även tryckas direkt mot kroppen.
En invändning som lyfts mot införandet av elpistoler är den psykologiska aspekten av vetskapen om att vapnet inte är dödligt. Detta, menar en del, skulle kunna öka risken för missbruk.
Finns det inte en risk för överanvändning?
– Vapnet har ett datachip som lagrar vem som är registrerad på vapnet när det används och alla åtgärder som vidtas med vapnet. Varje elstöt lagras och förs över till ett separat system som ingripande poliser inte har tillgång till. Det är en rättssäkerhetshöjande insats.
När utrustas Sörmlandspolisen med elpistoler?
– Just nu pågår en upphandling, så det är oklart exakt när.