Den ersättning kommunerna får av staten ligger i dag på 1900 kronor per ensamkommande barn och dygn. I ett förslag som Arbetsmarknadsdepartementet nu skickat ut på remiss, och som SVT Nyheter tagit del av, föreslås ersättningen sänkas till 1350 kronor per dygn. Förutom att förändringen skulle innebära att staten sparar mångmiljardbelopp vill regeringen effektivisera mottagandet.
– Anledningen till att vi gör det är att vi ser att de pengarna i dag används till sådant som vi inte har så stor nytta av. De som bedriver hem har kunnat ta väldigt bra betalt, samtidigt som vi ser att behoven är väldigt stora på andra områden, till exempel i skolan, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, (S) till SVT Nyheter.
Hon säger också att sänkningen är tänkt som ett incitament för kommunerna att starta fler billiga stödboenden i stället för att som i dag slentrianmässigt placera ut barnen i onödigt dyra HVB-hem.
Hur kommunsektorn påverkas av förslaget beror bland annat på hur man tagit hand om de ensamkommande barnen. I Eskilstuna kommun har detta skötts i princip helt i egen regi.
Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, Jimmy Jansson, (S), är positiv till förslaget, förutsatt att antalet ensamkommande barn hålls lågt:
– Jag tycker regeringen gör helt rätt. Pengarna ska gå till skola, vård och omsorg, inte lycksökare i migrationsbranschen. HVB-hem är bra till mycket men ska inte primärt användas till ensamkommande barn.
Med den nya restriktivare migrationspolitik som regeringen infört minskar antalet flyktingbarn och därmed också trycket på kommunerna.
– Frågorna hänger ihop. Ökar antalet barn så ökar kostnaderna men nu minskar mottagandet i kommunerna rejält på grund av de nya reglerna. Det gör det lättare för kommunerna. Fokus är nu att få dem som är här att bli en del av samhället så fort som möjligt.
I Flens kommun befarar Janssons kollega Jan-Erik Larsson, (S), att förändringen kommer att påverka kommunens ekonomi negativt.
– Det kommer att slå mot kommunerna, så mycket kan man ju förstå . Men vi har mest jobbat med egna HVB-hem och har inte så många barn utplacerade.
Larsson ser gärna att reglerna ändras så till vida att den kommun dit barnen först kommit också tar ett fortsatt ekonomiskt ansvar även om det placeras i en annan kommun.
– Vi har tagit emot många ensamkommande barn. Men sedan vi har en situation där andra kommuner placerar barn i vår kommun och där vi måste ta ansvar för de barnens skolgång. Jag vet att man tittar på hur det här ska lösas så att varje kommun tar ansvar för sina ensamkommande barn. Det är en väldigt viktigt fråga, säger han.
För Strängnäs vidkommande är inte regeringens förslag något som föranleder någon oro.
– Jag har ingen exakt bild över hur detta skulle påverka oss ekonomiskt eller vad det skulle innebära. Vi har ett bra samarbete med den aktör vi har avtal med och sitter inte i några långa dyra kontrakt, säger Jacob Högfeldt, (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs kommun