Antalet polisanmälda hatbrott ökar i hela landet. Under 2014 anmäldes 6 270 brott där motiven tycks vara hatrelaterade. Det är en ökning med 14 procent mot föregående år och den högsta nivån någonsin, enligt Brå:s hatbrottsstatistik för 2014.
Hatbrott med rasistiska eller islamofobiska motiv är långt vanligare än de brott som riktar sig mot exempelvis kristna eller homosexuella.
I Eskilstuna anmäldes 101 hatbrott under 2014. Satt i relation till kommunens folkmängd på 100 000 invånare ger det Eskilstuna sjundeplatsen i hela landet.
Strängnäs, som hade 20 hatbrottsanmälningar under samma period, hamnar på plats 30 i riket.
Övriga Sörmlandskommuner har tillsammans 65 hatbrottsanmälningar 2014.
Trots att det bara finns en enda kommun i länet med riktigt höga siffror hamnar hela Sörmland högt i listorna. Eskilstuna drar upp länet till en mindre hedrande andraplats.
Det är bara i Stockholms län som hatbrott är vanligare än i Sörmland.
Brå-rapporten skiljer brott med rasistiska förtecken från brott där motivet förefaller vara religiöst. Det är också i de kategorierna som den största ökningen kan skönjas.
Hatbrott mot kristna, judar och muslimer ser ut att öka snabbast, enligt rapporten. Hatbrott med religiösa förtecken riktar sig oftast mot kvinnor.
De är dock långt ovanligare än de renodlat rasistiska motiven.
Av alla hatbrott som anmäldes 2014 inledde polisen en förundersökning i 59 procent av fallen. Men det var bara i 5 procent av fallen som man kunde identifiera en misstänkt gärningsman.
– Att personuppklaringen är låg är inte unikt för hatbrott. De brottstyper som till största del ingår i hatbrottsstatistiken har en personuppklaring på mellan 0 och 6 procent, även utan hatbrottsmotiv, säger Carina Djärv, utredare på Brå.
Ännu finns inga siffror på hur många anmälda hatbrott som sedan leder till fällande eller friande dom