– Det gäller verkligen att vi inte galopperar iväg, konstaterar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.
Under Almedalsveckan som börjar i Visby på söndag deltar han i en debatt om fosterdiagnostik ur ett etiskt perspektiv. "Vi har tekniken men har vi etiken?", lyder underrubriken.
Svaret är inte enkelt ens för den som gjort etiska djupdykningar i diagnostikens för- och nackdelar, möjligheter och risker.
– Vad får vi använda tekniken till? Vad letar vi efter och varför? Det är lätt att argumentera för att den kan hjälpa oss att finna orsakerna till allvarliga genetiska sjukdomar. Anta att vi kan hitta en gen som orsakar bröstcancer. Då kan vi med teknikens hjälp kanske stoppa den.
– Att använda tekniken för att förhindra svårt lidande tycker jag är riktigt. Men att använda den till att förändra eller omskapa våra yttre egenskaper eller göra oss smartare borde inte stå högt på vår lista.
Bland de olika metoderna inom fosterdiagnostiken finns särskilt en som sticker ut i debatten: NIPT. Non-invasive prenatal test är ett enkelt blodprov som den gravida kvinnan kan ta tidigt i graviditeten.
I blodet finns små mängder av fostervatten från kvinnans livmoder. I vattnet finns dna från fostret, och detta kan visa kromosomavvikelser som Downs syndrom. Sahlin har inga invändningar mot testet.
– En etisk fördel med NIPT jämfört med KUB är att det är mycket säkrare och ger en högre tillförlitlighet. En fördel med båda testerna är att man kan få reda på sådant som går att åtgärda för att undvika sjukdom hos fostret. Men den som gör ett NIPT kan i princip undvika att göra också ett invasivt prov som kan ge missfall.
Riskerna med NIPT men också annan fosterdiagnostik ligger i hur den används, menar Sahlin. Det är också det som präglat NIPT-debatten. Trots en stor efterfrågan bland gravida kvinnor erbjuds testet ännu nästan uteslutande inom privat mödravård och av online-företag. Vissa företag erbjuder utökad dna-information om fostrets kön, hårfärg, ögonfärg och andra egenskaper för föräldrarna att ta ställning till.
Det kan leda in på en farlig väg, menar Sahlin.
– Samtidigt är jag är övertygad om att tekniken i framtiden kommer att påverka vårt sätt att se på människan. Vi kommer att använda den till att förändra oss. Därför är det viktigt att vi frågar oss vilka förändringar vi vill tillåta oss.
NIPT väntas bli nästa risktest att införas i den offentliga mödravården. I ett par landsting erbjuds den redan, men mycket sparsamt på grund av prislappen. Ett test kostade förut omkring 10 000 kronor, nu mellan 5 000 och 8 000.
Christina von Feilitzen, barnmorska och verksamhetschef vid landstingets kvinnoklinik i Katrineholm, är övertygad om att NIPT är i vardande.
– Det tror jag patienterna kommer att kräva. Det känns inte schysst att det är så olika runtom i landet. Alla ska kunna erbjudas likvärdig vård.