I en studie från Linköpings universitet och landstinget i Sörmland har nästan 8 500 elever mellan 13 och 18 år gamla svarat på en omfattande enkät om sina erfarenheter. Resultatet visar att 15 procent av barnen utsatts för våld hemma. Förövaren var för det mesta en biologisk förälder, lika ofta en man som en kvinna. Men i de familjer där våld förekommer även mellan de vuxna var det oftare en man – pappan eller mammans partner – som slagit barnen vid upprepade tillfällen.
– Att sambandet mellan kvinnomisshandel och barnmisshandel var så tydligt var en överraskning, även om man kan ana att det är så är det här den första studien som visar på sambandet, säger Eva-Maria Annerbäck, enhetschef för FoU-centrum vid landstinget i Sörmland samt psykoterapeut och doktorand i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet.
Barnen fick också svara på frågor om förhållanden som är kända som riskfaktorer för våld. Det visade sig då att barn som misshandlats upprepade gånger kom från miljöer med flera riskfaktorer – föräldrarna var arbetslösa eller sjukskrivna eller födda utomlands.
- Naturligtvis krävs en person med benägenhet att ta till våld men samtidigt innebär stress och press en extra utsatthet.
Trots att det sedan 30 år tillbaka är straffbart i Sverige att slå barn dras få fall inför rätta. Bara 7 procent av de drabbade barnen hade berättat om misshandeln för någon myndighetsperson och bara 3 procent hade vänt sig till Bris eller någon annan ideell organisation.
- Det är slående att det är så få barn som pratat med en myndighetsperson, det innebär att det finns ett enormt mörkertal. Barn är dessutom lojala mot sina föräldrar och vill inte lämna ut dem. Även om vi har en lagstiftning som förbjuder våld kan vi inte räkna med att det löser alla problem.
Mellan 1994 och år 2000 minskade antalet barn som utsatts för våld hemma från 30 till 15 procent. Sedan dess har siffran däremot inte sjunkit alls.
- Frågan är om vi nu nått en nivå där detta problem kvarstår. Det som är viktigt att tänka på är att de som jobbar på skolor, inom socialtjänst och barnpsykiatri behöver vara medvetna om problemet och våga ställa frågor om våld till barnen, säger Eva-Maria Annerbäck.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. TT