Landets lantbrukare fick en försenad, men säkert mycket välkommen, julklapp den 29 december. Då betalade Jordbruksverket ut ytterligare 1,2 miljarder kronor i EU-stöd. Enligt Jordbruksverkets egna beräkningar har lantbrukarna därmed fått mellan 85 och 90 procent av de flesta stöd de är berättigade till.
Samtidigt beklagar verket att allt inte kommer att hinna betalas ut. Fortfarande återstår 15 procent av 2015 års miljöersättningar, pengar som nu alltså inte kommer förrän under 2017.
Miljöstödet är viktigt, inte minst för gårdar som gått över till ekologisk odling. När stödet dröjer kan enskilda lantbrukare hamna i akut ekonomisk kris.
– I stort sett alla är beroende av stöd, ekologiska gårdar, mjölkproducenter och gårdar med djurhållning mest. För mjölkgårdar kan fördröjningen vara droppen som gör att man går i konkurs, säger Petter Steen, funktionschef för EU stöd på landsbygdsenheten, länsstyrelsen i Sörmland.
Det är där utbetalningarna från Jordbruksverket hanteras. Det är också dit som bekymrade lantbrukare vänder sig när pengarna dröjer.
– Det är vi som får lantbrukarna i telefon och det är många handläggare som mår dåligt av att inte kunna göra något åt situationen, säger Petter Steen.
Det är inte första året som utbetalningarna av EU-stöd dröjt.
– Förra året var rena katastrofen. I år är det lite bättre fast långt ifrån bra, säger Margareta Malmquist, ordförande för LRF i Sörmland.
Orsak till problemen är till stor del Jordbruksverkets nya IT-system, som sjösattes i samband med att EU förändrade regelverket för lantbruksstöd. Bristerna blev tydliga på ett tidigt stadium, främst för att systemet inte hunnit bli färdigutvecklat.
Margareta Malmquist har exempel på hur det drabbar lantbrukarna.
– Lantbrukare kan ha fått besked att man är berättigad till miljöstöd, men när man sedan försöker lämna in en ansökan för att få stödet utbetalt så går det inte att komma in i systemet. Och det finns ingen möjlighet att söka på papper, bara digitalt.
Också regeringen har reagerat på kritiken. Därför fick Statskontoret i uppdrag att analysera vad som orsakat problemen,
Slutrapporten därifrån är en mycket besk läsning. Statskontoret slår till och med fast att det nya IT-systemet har så stora brister att hela myndigheten nu har hamnat i en ekonomisk kris. Ett system som skulle kosta 300 miljoner kronor att utveckla ser ut att bli dubbelt så dyrt. Bland annat för att Jordbruksverket inte har klarat av att styra arbetet utan i stället hamnat i händerna på externa konsulter.
Och det ser inte ut att bli billigare i framtiden. Tvärtom varnar Statskontoret för att den administrativa kostnaden kan komma att öka. Om Jordbruksverket inte lyckas bryta utvecklingen kommer man få svårt att fullgöra sin verksamhet. Inklusive utbetalningen av EU-stöd.