Med knappt två veckor till lön kan just januari kännas som en oändligt lång månad. Har man dessutom ryckts med i den årliga köpfesten under december, med stora utgifter i samband med jul och nyår, kan det vara svårt att få ihop privatekonomin i januari.
Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, har flera tips på hur årets fattigaste månad kan tacklas – både på kort och lång sikt.
– Arbetet med att ta sig igenom fattiga januari kan delas upp i två faser. Ett omedelbart, mer krisartat och ett förebyggande arbete. Det bästa är så klart att jobba förebyggande och därmed säkerställa att den jobbiga situationen inte återkommer nästa år, säger hon.
Åtgärder för att klara av den akuta situation är flera och kan till exempel vara klassiska knep som att ha köpstopp på sådant som inte är direkt nödvändigt, rensa frysen och sälja av saker du inte behöver.
– Det är så klart bra att stötta det lokala restaurangutbudet i pandemin, men det går att spara mycket pengar på att ha med egen matlåda till jobbet istället. Äter man normalt lunch ute varje arbetsdag handlar det om flera tusenlappar i utgifter.
För att få in pengar uppmanar Emma Persson till att rensa garage och garderober och sälja av prylar som inte används.
– Det finns ofta en efterfrågan på saker som funkar med säsongen. Kanske har barnen skidor eller skridskor som de vuxit ur. Det kan enkelt omsättas och generera intäkter.
Att årets första månad ofta är synonym med utgifter kring förlängda medlemskap, terminsavgifter och abonnemangsförlängningar gör inte saken bättre.
– De akuta handlingarna kan hjälpa dig att klara dig på kort sikt, men det mest effektiva åtgärden är att redan nu börja planera din ekonomi för nästa år. Gå tillbaka till ritbordet och kolla vad dina pengar går till – på så sätt går det att undvika fattiga januari 2022, säger Emma Persson.
Konsumentverket erbjuder, i likhet med flera bankappar, budgetverktyg där privatpersoner och hushåll kan göra en kalkyl och jämföra inkomster och utgifter mot schablonvärden.
– På så sätt går det enkelt att se skillnaden på utgifterna för exempelvis livsmedel jämfört med vad genomsnittsfamiljen spenderar.
En för många hushåll tung månadsutgift är olika avtal om TV, bredband och telefoni. Här finns det pengar att spara in för den som ligger på.
– Man får sällan någon uppskattning för att man är en trogen kund – var en jobbig i stället. Ring runt och jämför olika erbjudanden. Önska rabatt och se till att betala så lite som möjligt. Inte sällan matchar din nuvarande leverantör budet du fått av en annan.
På liknande sätt går det att se över räntevillkor på olika former av lån och krediter.
– Prata med din bank och andra. Kolla om det går att samla olika lån hos en och samma aktör för att på så sätt få ner räntekostnaderna.
Emma Persson uppmanar alla som inte redan har en buffert med pengar för oförutsedda utgifter att sätta igång och spara till en sådan så snart som möjligt.
– Ett bra riktmärke för ett hushåll är att ha motsvarande två månadslöner innan skatt i buffert. Det kan låta som lite hängslen och livrem, men det är en väldigt bra att ha för att avvärja akuta ekonomiska kriser.
– Starta med en mindre månatlig avsättning till ett speciellt konto så snart som möjligt. Det är pengar som kan vara till stor hjälp i framtiden, säger Emma Persson.
Coronapandemins ekonomiska effekter har slagit olika mot grupperna på och utanför arbetsmarknaden. Människor som hamnat utanför sysselsättning har fått det tuffare, medan många som har arbete kunnat dra nytta av låga räntor och kanske till och med kunnat lägga undan pengar när möjligheten till resor och nöjesevenemang begränsats. I dagsläget har svenskarna 200 miljarder mer än vanligt på sina sparkonton.
– Är det något positivt med pandemin så är det att fler människor kommit till insikt med att det oförutsedda kan inträffa. För att vara beredd på nästa kris har därför många skaffat en inkomstförsäkring, anslutit sig till en A-kassa och börjat spara, säger Emma Persson.