Det säger Lars Nordquist, verksamhetsansvarig vid trafiksäkerhetsföreningen NTF i Sörmland-Örebro-Östergötland. NTF är bara en av flera trafikorganisationer som oroas över polisens stadigt minskande närvaro på vägarna.
– Jag vet inte när jag senast såg en polis i trafiken. Och då är jag ute och kör mycket.
Trafiken är ett av de områden som allmänheten vill att polisen ska prioritera högt. I stället har övervakningen under de senaste fem åren fortsatt att minska. Det märks bland annat i statistiken för fortkörningsböterna, som 2010–2015 minskade med mer än en fjärdedel.
– Tempot i trafiken skruvas upp samtidigt som risken att åka fast nu är närmast obefintlig, kommenterar Nordquist.
Minskningen av kontroller påverkar inte bara polisens uppdrag att lagföra och förebygga till exempel fortkörnings- och bilbältesbrott. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik åker också färre rattfyllerister och personer utan körkort fast när kontrollerna minskar.
Så har trenden sett ut även i Sörmland de senaste åren. Mellan 2010 och 2014 minskade anmälningarna av rattfylla med drygt elva procent.
Utvecklingen är olustig, tycker Nordquist. Och de signaler som NTF fått från Polismyndigheten talar inte för att trafikpolisen ska få mer resurser.
– Snarare blir de kvar vid dagens nivå – eller kommer att minska lite till. Det är skrämmande. Ju fler kontroller som görs på vägarna, desto fler förare följer lagen. Det är en rak konsekvens.
Synlighet, tillgänglighet och effektivitet. De är tre honnörsord i polisens nya organisation. I trafiken blir de allt svårare att leva upp till. Förklaringarna till att polisen tvingats prioritera ner trafikkontrollerna är flera, men kan sammanfattas med: minskade resurser. Bara i Sörmland har trafikpoliserna under de senaste 20 åren mer än halverats till numerären. De är i dag drygt 60 procent färre än vid 1990-talets andra hälft.
– Jag ser gärna att vi blir fler. Synligheten är en jätteviktig del av vårt uppdrag och vi kan inte automatisera allt. Det behövs en mänsklig närvaro i trafiken, där moralen har blivit klart sämre. Där måste råda ett samspel. I stället handlar det mesta i dag om att "jag ska fram", säger Tomas Bonn, gruppledare för trafikpoliserna i norra länet.
I den nya organisationen sorteras de specialiserade trafikpoliserna nu under lokalpolisens resurser. Vid behov ska de kunna användas till mycket mer än trafik, vilket har kritiserats kraftigt inom polisen.
– Samtidigt ska vi leva kvar som den trafikpolis vi är. Vi har kvar våra mål, till exempel för kontroll och övervakning av den tunga trafiken. I fjol klarade vi inte att nå dem och det ser fortsatt tufft ut.
Ytterligare ett skäl till minskad närvaro i trafiken är att poliser som ska arbeta i yttre tjänst blir sittande med utredningsarbete vid datorn.
– Avrapportering och utredningsarbete gick snabbare förr. I dag är det mycket mer som ska dokumenteras i systemen åt åklagarna och det tar tid.
Tomas Bonn tycker att samhället och dess beslutsfattare behöver ställa sig frågan hur polisen i framtiden egentligen ska använda sina resurser. Sverige har under flera decennier utmärkt sig internationellt för ett trafiksäkerhetsarbete som varit framgångsrikt. Nu är de flesta bedömare överens om att nollvisionens mål till 2020 – att inte fler än 220 människor får dö i trafiken – är ouppnåeligt.
– Det är dags att vi satsar mer på de mjuka delarna i trafiksäkerhetsarbetet och där är polisens preventiva verksamhet jätteviktig. Är polisen oftare synlig på vägarna är jag övertygad om att en stor del av trafikanterna kommer att skärpa till sig, säger Lars Nordquist.
Läs i morgon: Därför behöver nollvisionen en nystart