Jessika Wide, universitetslektor i statskunskap vid Umeå universitet, har forskat på representativitet i kommunalpolitiken.
Drygt 20 procent av Sörmlands befolkning, över 60 000 personer, är födda i ett annat land än Sverige. Sedan 2007 har den siffran ökat från 35 000, vilket då motsvarade 13,2 procent av regionens befolkning.
Andelen utlandsfödda politiker i kommunerna har under samma period halkat efter, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
Mellan 2007 och 2010 var i genomsnitt 8,6 procent av Sörmlands förtroendevalda kommunpolitiker födda i ett annat land. Det motsvarade en underrepresentation, sett till den röstberättigade befolkningen, med 3 procent (underlag saknas för Gnesta kommun).
Under nuvarande mandatperiod har andelen utrikes födda förtroendevalda ökat till 11,9 procent. Men i och med att de utrikes födda blivit fler har underrepresentationen samtidigt mer än fördubblats till 7,4 procent.
Störst är glappet i Eskilstuna, där utrikes födda utgör 26,3 procent av befolkningen och 16 procent av de förtroendevalda. Enligt Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, finns risken att underrepresentationen bidrar till ytterligare marginalisering för en grupp där valdeltagandet redan i dag är lågt.
– Först och främst är det en svår variabel. Vad är utlandsfödd? Det kan vara personer som är födda i Finland eller Afghanistan. Men det är en grupp som är underrepresenterad i politiken. På samma sätt som med kvinnors representation så är det klart att det blir ett annat politiskt samtal och andra frågor som kommer upp med en mer mixad politisk församling. Men det är också en fråga om legitimitet.
– Vi vet att utrikes födda har ett mycket lägre valdeltagande. Man kanske inte röstar i kommunalvalen om man inte känner sig representerad eller kan vara med och påverka. Vem som är politiker sänder ut signaler.
I 2018 års riksdagsval valde 87,2 procent av de röstberättigade att rösta – en ökning för fjärde valet i rad. Bland inrikes födda medborgare var valdeltagandet 90 procent, jämfört med 74 procent bland utrikes födda.
Representativitet, oavsett om det handlar om kön, klass, utländsk bakgrund eller ålder, är, menar Jessika Wide, viktigt för sammanhållningen i samhället.
Underrepresentationen för utrikes födda bland folkvalda ökar. Ett problem för en grupp som redan i dag är mindre benägen att rösta i val, menar statsvetaren Jessika Wide.
– De äldre pratar mycket om att det är väldigt få över 65 i riksdagen och om åldersdiskriminering, exempelvis. Det handlar om demokrati och rättvisa och om förtroende för politiker. Att det inte blir den där vi och dem-klyftan där politikerna är en liten homogen elitklick.
Vad behöver ske för att få politikerna att bättre spegla hela samhället?
– På högre nivå och i stora städer kan det vara slagsmål om de politiska uppdragen. Där har partierna stor makt att bestämma hur politikerkåren ska se ut. Men det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna varierar. I många kommuner har partierna extremt få medlemmar, och mycket arbete är ideellt. Där får man snarare övertala folk. Då handlar det om hur man jobbar med att rekrytera medlemmar.
Är det bara partiernas ansvar?
– Man kan prata om medborgerligt ansvar, met är svårt att komma ifrån partiernas bärande roll i den representativa demokratin. Det är deras ansvar att visa upp sin verksamhet, rekrytera och nominera politiker, så är det bara. Det är en himla skillnad om ett parti sitter på sin kammare och konsulterar med sina få medlemmar eller om man är ute och träffar folk och visar upp sig.