Till de här lokalerna kallades, med sina barn, den familj i Gnesta som utsatts för falska orosanmälningar. Anmälaren har identifierat sig som motparten i en tvist om en väg.
– Jag tycker det är så fruktansvärt om någon använder det här medlet att anmäla folk för att man har en konflikt med någon, säger Ingrid Jerneborg Glimne (M), ordförande i socialnämnden i Gnesta kommun.
Kommunens socialtjänst har på senare tid fått åtminstone tre anmälningar, som inte bara har visat sig vara ogrundade, utan där anmälningarna kan kopplas till en infekterad konflikt.
Bakgrunden är en tvist om en väg på landsbygden i kommunen. Den tog sin början i samband med oenighet kring ett bygglovsärende, men eskalerade när den tomtägare som sökt bygglovet spärrade av vägen för sina grannar, och därmed hindrade dem från att kunna ta sig till och från sina hem med bil.
Anmälningarna till socialtjänsten, som gjorts anonymt, handlar om att en av familjerna som bor vid vägen inte skulle ta hand om sina barn. Anklagelserna som förs fram om vanvård är långtgående och anmälaren säger att hen önskar att barnen skulle omplaceras.
Efter samtal med den anmälda familjen, kunde socialtjänsten konstatera att anmälningarna saknade grund.
Men därefter kom ytterligare, liknande orosanmälningar in. Den anmälda familjen misstänkte hela tiden att anmälningarna var kopplade till konflikten om vägen och bygglovet, och att tomtägaren som spärrat av vägen låg bakom. I ett av samtalen uppger också anmälaren att hen är den granne, som ansökt om bygglov. Detta fick även socialtjänsten att misstänka att det är samma person som ligger bakom även de tidigare anmälningarna.
– Det är ju så fel. Det är ett jätteviktigt jobb socialtjänsten har så klart. Men det är synd att de ska behöva lägga en massa tid på sådant här, säger mamman i den anmälda familjen.
Socialnämndens ordförande, Ingrid Jerneborg Glimne, håller med:
– Om man använder det instrumentet med anmälningar så är det fruktansvärt att resurser går till inte verkliga faror, och där personen bakom anmälan är den verkliga faran. Det får bara inte hända och jag tycker det är så förfärligt. Och om man gör det tre gånger, den typen av missbruk av offentliga medel tycker jag är hemsk, säger hon.
Fallet i Gnesta är ovanligt, men inte unikt. När tidningen kontaktar socialtjänsterna i de sörmländska kommunerna, visar det sig att man i flera kommuner känner till att det gjorts falska anmälningar, där uppsåtet enbart verkar ha varit att skada den som anmälts. Men det tycks röra sig om få fall, vilket också är Ingrid Jerneborg Glimnes bild.
– Jag hade aldrig hört talas om något liknande tidigare, säger hon.
I Eskilstuna uppger socialtjänsten att anmälningar, som mer handlar om att skada motparten än om att skydda barnen, kan förekomma, framför allt i samband med vårdnadstvister. Men här har man även identifierat flera andra uppenbart falska anmälningar.
Det rör sig enligt Mats Engström, enhetschef på socialförvaltningen, om omkring fem anmälningar som gjorts med falsk identitet, alltså där anmälan uppgett en annan persons namn.
På det hela taget rör det sig dock såvitt man vet om få fall, där uppsåtet är att skada den anmälda, enligt Mats Engström.
En liknande bild ges i andra kommuner.
"Vi känner till fenomenet att det förekommer falska anmälningar inom flera områden, bland annat inom socialtjänst. Det är inget som socialförvaltningen upplevt som ett bekymmer att det kommer in uppenbart falska anmälningar som varit gjorda för att hota eller skada utan dessa har kunnat hanteras", skriver till exempel Håkan Bergsten, kommunchef i Flen, i ett mejl till tidningen.
I Vingåker uppger socialchefen Dag Wallströmer att falska anmälningar förekommer framför allt i samband med vårdnadstvister. Enligt honom är det en "relativt ovanlig företeelse i förhållande till det mycket stora antal orosanmälningar som görs".
Samtidigt kan det ibland vara svårt att veta, vilket uppsåt som ligger bakom en anmälan. Möjligheten finns att vända sig anonymt till socialtjänsten. Och alla orosanmälningar om barn, oavsett om de är anonyma eller inte, måste beaktas.
– Vi kan inte göra på något annat sätt. Vi kan inte inte ta det på allvar, konstaterar Ingrid Jerneborg Glimne.
Tidningen har sökt tomtägaren, som inte svarar på några frågor, och dennas juridiska ombud i vägtvisten, som säger att hon inte har någon kunskap om eventuella anmälningar till socialtjänsten.