Thomas Bernanker Lundaahl är enhetschef på ambulanssjukvården.
– Vi har haft några patienter där utrymmet har varit på gränsen till för trångt för att få in personen i ambulansen, säger Barbara Bel som jobbar som sjuksköterska.
Andelen sörmlänningar med övervikt eller fetma är 58 procent enligt Folkhälsomyndigheten. Och det orsakar arbetsmiljöproblem som man kanske först inte tänker på – som för ambulansverksamheten.
– Ja, vi märker att folk blir tyngre. Det finns vissa uppdrag som vi har svårigheter att utföra, säger Thomas Bernanker Lundaahl, enhetschef på ambulanssjukvården i Sörmland.
För att kunna ge bästa möjliga vård och samtidigt undvika att bilarna överlastas har all utrustning kontrollvägts innan den används i ambulanserna. Om lasten blir för stor kan fordonen bli överbelastade, vilket gör att fordonen inte klarar av att bromsa in ordentligt under hög fart.
– Vi har okej marginaler till totalvikten. Vi har provvägt bilarna och all utrustning ner till minsta detalj. Vi har till och med vägt nålarna som vi har med oss, säger Thomas Bernanker Lundaahl.
Modellerna på ambulanserna som landstinget använder är Volvo XC90 och Mercedes Sprinter, buss 907. Volvon är förlängd en meter och sjukhytten är konstruerad i kolfiber. Bilen har fyrhjulsdrift som standard och en markfrigång på 225 millimeter. Tjänstevikten är 2 450 kilo och bilen har en lastvikt på cirka 700 kilo. Mercedes Sprinter-bussen har en lastkapacitet på omkring 425 kilo.
Det finns egentligen bara en variabel som inte är känd på förhand: patientens vikt.
– Om patienten väger för mycket och det blir för tungt och svårt, då kan vi ringa ut kollegor som får komma och hjälpa oss med lyft- eller bärhjälp. Men det är inte säkert att det finns någon bil ledig, säger sjuksköterskan Lotta Hagberg.
Lotta Hagberg fyller på utrustning som har kontrollmätts innan den plockas in i ambulansen.
Under en utryckning till Oxelösund några dagar före tidningens intervjuer var patienten för stor att lyftas in i bakluckan på ambulansen. Den gången blev lösningen att patienten transporterades sittandes i passagerarstolen.
Märker ni om ambulansen kan vara för tungt lastad?
– Nej inte när man kör. Men man kan märka det när man vårdar patienten på båren i ambulansen. Patienten kan halka runt och hamna emot en, säger Lotta Hagberg.
Ledningsgruppen undersöker nu olika bårsystem för att komma bort från marklyften.
– Dels blir folk tyngre, dels tittar vi på arbetsmiljö, ergonomi och nya bårsystem som skulle kunna vara elektriska för att undvika tunga lyft, säger Thomas Bernanker Lundaahl.
Barbara Bel och Lotta Hagberg har sin arbetsplats i ambulansen. "Vi har varit med om att patienterna inte går in", säger sjuksköterskan Lotta Hagberg.
Med körkortsbehörighet B får man köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Sjuksköterskorna Barbara Bel och Lotta Hagberg har varit med om att anhöriga inte får följa med i ambulansen på grund av att maxvikten skulle överskridas.
– Det innebär att vi inte kan ta med anhöriga även om det skulle behövas. Anhöriga får ibland följa med i bilen, men blir det för mycket vikt då kan vi inte ta med anhöriga, säger Lotta Hagberg.
För Lotta Hagberg och Barbara Bel kan det bli svårt att få in patienten i ambulansen om hen är för stor.
Det finns dock en specialambulans att tillgå: den ”bariatriska ambulansen” som sedan den 1 september 2019 ingår i Region Stockholms fordonsflotta. Ambulansen klarar upp till 400 kilo och har en baköverlift med vinsch inmonterad, samt en speciell bår anpassad för bariatriska, det vill säga kraftigt överviktiga, personer.
– Det här är en specialambulans som klarar betydligt större patienter än vad vi klarar av i dagens läge. Den lånar vi in ibland vid behov, säger Thomas Bernanker Lundahl.