Nästa år väntas skarpa förslag som ska utöka möjligheten till mer övervakning av offentliga platser som är, eller riskerar att bli, särskilt brottsutsatta. Lagändringen sker i spåren av terrordåden i Frankrike, men också ur ett ökat skyddsbehov för asylboenden, tidningsredaktioner och religiösa samlingslokaler.
I den ena vågskålen ligger vår personliga integritet och skräckvisionen om ett samhälle där någon följer våra rörelser genom en kameralins. Men den känslan spretar: många svenskar har inget emot att övervakas i offentliga miljöer – om det gör nytta.
I den andra vågskålen ligger just nyttan och uppfattningen att kamerorna bidrar till att minska brottsligheten. Den spretar minst lika kraftigt.
För polisen är övervakningskamerorna ett bra verktyg för att klara upp brott som exempelvis stölder och butiksrån.
– Från filmerna kan vi få signalement och olika spaningsuppslag. Vi kan se personer som kan vara vittnen eller iaktta sådant som filmats dagar eller veckor före brottet som kan vara värdefullt, säger Bengt Jansson, chef för grova brott-enheten i Nyköping/Katrineholm.
Janssons utredare och kollegerna i Eskilstuna använder ofta övervakningsfilm i arbetet. Ibland paketeras sådan i slutförda förundersökningar som lämnas till åtal vid domstol.
Men filmerna i sig klarar sällan upp brotten, menar Kristian Agneklev, chefsåklagare i Eskilstuna. Ett övervakningsprojekt i Stockholm visade att mindre än fyra procent av all film som fångade brott på bild var av betydelse för fällande dom.
– Filmerna är ganska ofta en viktig pusselbit. Tyvärr är den ojämna kvaliteten ett återkommande problem. Det finns många olika leverantörer av kamerorna och det vore önskvärt med en gemensam standard, säger åklagaren.
Både Agneklev och Jansson är övertygade om att fler kameror i samhället skulle höja uppklarningsprocenten. Däremot tvekar de något inför övervakningens förebyggande värde.
I England håller CCTV-system vakande ögon över snart sagt varje offentlig stadsmiljö. Det går en kamera på tre engelsmän. I tv-deckarna är kamerorna a och o i brottsbekämpningen, men i verkligheten är effektiviteten omtvistad.
I Sverige har Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderat olika övervakningsförsök. Forskningen är tämligen enig om att kameror får ner till exempel stöldbrott på p-platser och generellt ökar känslan av trygghet. Men det finns inget entydigt stöd till uppfattningen att övervakning minskar våldsbrottsligheten som nu är i lagstiftarnas fokus.
På Sörmlands bäst bevakade plats, Fristadstorget i Eskilstuna, har kameror använts sedan 2002. Möjligheten att på tv-skärm i polishuset följa vad som händer på torget har gjort det möjligt för polisen att snabbt rycka ut och gripa in.
– Vi har förebyggt en hel del våldsbrott på det sättet. Effekten av kamerorna hade inte varit densamma om vi inte haft den möjligheten, säger Sörmlands polisområdeschef Mikael Backman.