"Det skapar otrolig tillitsproblematik och otrygghet att utsättas för våld i hemmet, även när man inte själv utsätts", säger Maria på kvinnojouren Malva i Flen.
Regeringen föreslår att det blir straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation. Det nya brottet ska heta barnfridsbrott och innebär att en förälder som misshandlar den andra föräldern även utsätter barnet för brott.
– Fantastiskt, säger Mats Engström, som arbetar som enhetschef vid Stoppcentrum i Eskilstuna, där man bland annat tar emot barn som bevittnat våld i hemmet.
Han tror att förslaget om barnfridsbrott kommer att innebära större rättsäkerhet och att barnen får stöd och behandling snabbare och tydligare, när även de är brottsoffer.
Maria, som av säkerhetsskäl inte medverkar med efternamn, jobbar på kvinnojouren Malva i Flen och har stor erfarenhet av att hjälpa och stötta barn som lever med våld i hemmet.
Hon berättar att barn som lever i den här typen av familjeförhållanden påverkas i stor utsträckning och kanske till och med värre än de barn som själva blir slagna. Dels för att de inte har fångats upp av olika säkerhetssystem, just för att de inte har betraktats som själva utsatta för brott, dels på grund av den tillitsproblematik som uppstår.
– Rent generellt stärker det här barns ställning i samhället genom förslaget, att man verkligen ser dem och att det här påverkar dem. Barnen blir en egen rättsperson, även i de familjer där de inte rent fysiskt utsätts, säger Maria.
Hon är glad över att barnen genom det aktuella lagförslaget skulle bli egna rättspersoner i den här typen av fall. Hon tror också att den föreslagna lagen skulle leda till mer realistisk statistik över hur många som lever med våld i hemmet, mellan sina främsta trygghetspersoner.
Samtidigt oroar hon sig över hur den föreslagna lagen kommer att användas i praktiken.
– Jag tror framför allt att både polis, rättsväsende och soc kommer att se och kunna fånga upp de här barnen mer. Däremot oroar jag mig för var beviskravet kommer att ligga?
För även om barnen får en juridisk talesperson är Maria rädd att barnet ändå blir den som måste kliva fram och berätta om vad som har hänt.
– Att ställas i slitningen mellan sina föräldrar kommer att öka trycket på barnen, säger hon och fortsätter:
– Hittills har de möjligtvis setts som vittnen, men nu när rättsystemet strider för att barnen har rätt till det här kan det i nästa steg bli att de avkrävs att vara en aktiv part i konflikten.
Idag ses inte barn som brottsoffer om de exempelvis sett sin pappa slå mamman. Men samtidigt har de en slags mellanställning där de kan få brottsskadeersättning om barnet bevittnat våldet och det finns fällande dom.
Nationellt centrum för kvinnofrids undersökning från 2014 visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, i en pågående eller avslutad parrelation.
My Lindholm är specialiståklagare vid Nyköpings åklagarkammare. Hon arbetar i princip uteslutande med brott i nära relation, där brott mot barn ingår.
– Det är självklart jättebra att man har barn i fokus. De far illa, inte bara av att bli utsatta själva, utan också när de bevittnar våld, säger hon.
Men det finns också farhågor.
– Med det här lagförslaget drar man in barnet i rättsprocessen. Barnet får en tydlig roll som brottsoffer. Det får konsekvensen att de mer än idag kommer att behöva höras, det kommer att bli så många fler barnförhör.
Barn har redan idag lojalitetskonflikter, fortsätter My Lindholm.
– Vi ser i barnförhören att barnen har svårt att berätta, de är rädda att mamma eller pappa ska hamna i fängelse, eller bli arga på dem.
Barnen som lever med våld i hemmet mår otroligt dåligt, även om de själva inte utsätts för det rent fysiskt, enligt Maria på kvinnojouren Malva.
Hon oroas av att det inte nämns något om ökade resurser till polis och åklagare, för att hantera effekterna av den nya lagen.
– Barnförhör är väldigt resurskrävande. De kräver planering och utbildade barnförhörsledare. Det är viktigt att polisen tilldelas resurser så att de kan upprätthålla kvaliteten.
Maria på kvinnojouren undrar också hur juridiken ska hantera den föreslagna formuleringen om att lagen ska innefatta "barn som bevittnar våld". Många talar idag snarare om att barn "upplever våld" i hemmet, eftersom misshandeln ofta sker när barnet inte är närvarande – trots att de är smärtsamt medvetna om att det sker.
– Det behövs inte mer än ett speciellt andetag eller en blick för att de ska veta att i kväll kommer det här att hända.
Ett vanligt scenario är att barnet väljer att gå hemifrån på grund av det där andetaget som avslöjar vad som kommer att ske.
– Då bevittnar de det inte, men det finns en anledning till att de går.